Tillbaka till senaste
Kriget om sanningen
Utrikesbyran TV 17 mars 2026 19:30

Kriget om sanningen

Programmet "Kriget om sanningen" utforskar hur propaganda och desinformation, ofta förstärkta av AI och internetnedstängningar, används som vapen i modern krigföring mellan nationer som Iran och USA. Det belyser utmaningarna med att verifiera information, de ekonomiska drivkrafterna bakom falska nyheter och de strategiska motiven bakom informationskriget.

Medverkande: Nora Fazel Abdollatif (programledare), Henrik Sköld (reporter), Bitte Hammargren (Mellanösternanalytiker), Marcus Murray (cybersäkerhetsexpert)

Kampen om verkligheten och spridning av falska nyheter

Programmet inleds med att beskriva hur propaganda och en lavin av falska nyheter sprids i krigets spår, samtidigt som Iran stänger ner internet. Ett inlägg med 20 miljoner visningar visade sig vara fejk, vilket väcker frågan om hur man vet vad som är äkta. Detta framhålls som nutidens krigföring där internet används som ett vapen.

Utmaningar med att identifiera falska nyheter och AI:s roll

Gäster delar personliga erfarenheter av att ha gått på falska nyheter och vikten av skepticism betonas. Henrik Sköld beskriver hur man lätt misstänker allt efter att ha granskat många fejkklipp. Diskussionen rör sig vidare till AI-genererade bilder och klipp som sprids i större utsträckning än någonsin, och hur AI-verktygens begränsningar kan kringgås för att skapa vilseledande innehåll.

Rykten om döda ledare och AI-indikationer

Programmet diskuterar spridningen av rykten om att ledare som Khameneis son och Netanyahu skulle vara döda, ofta med bilder där AI-genererade detaljer (som händer) kan avslöja falskheten. Ryktena syftar till att skapa osäkerhet, passivitet och visa styrka. Netanyahu har tvingats framträda offentligt för att dementera sin död.

Ekonomisk vinning som drivkraft för desinformation

Marcus Murray lyfter fram ekonomisk vinning som en stor drivkraft bakom spridningen av falsk information. Sociala medieplattformar belönar innehåll som genererar interaktion och många visningar, vilket skapar incitament för att producera virala, men ibland falska, inlägg.

Propaganda i krig och målgrupper för budskap

Båda sidor i kriget tenderar att framhäva sina framgångar och dölja förluster, då propagandakriget är avgörande för moralen. Iran försöker påverka den interna politiska friktionen i USA och västs ovilja att dras in i kriget. Israels premiärminister Netanyahu använder AI för att kommunicera på persiska, vilket antyder en riktning mot den iranska diasporan.

AI som verktyg för politisk kommunikation

Användningen av AI-genererade klipp för att kommunicera på främmande språk, som Netanyahu på persiska, diskuteras som ett effektivt sätt att snabbt nå ut med budskap. Detta betraktas som en del av den psykologiska krigföringen, där trovärdigheten inte nödvändigtvis påverkas negativt då publiken ofta vet att AI används. Trenden förväntas öka bland ledare för att nå svåråtkomliga publiker.

Iransk statspropaganda och snabbhetens dilemma

Iranska statsmedia sprider propagandafilmer, som ett klipp som kopplar kriget till Jeffrey Epstein och en avledningsmanöver för Trump. Teknikens snabbhet gör att det går fortare att producera material än att faktakolla det, vilket leder till att det första narrativet ofta får fäste oavsett sanningshalt. Detta är ett växande problem i informationslandskapet.

Iranska Revolutionsgardets psykologiska krigföring

Ytterligare iranska propagandaklipp visar hot om att stänga Hormuzsundet och påverka oljepriserna. Dessa filmer, producerade av Revolutionsgardets nyhetsbyrå Tasnim, visar regimens avancerade teknik och dess förmåga att håna motståndare som USA och Israel genom psykologisk krigföring.

USA:s populärkulturella propaganda och målgrupper

Vita huset använder populärkultur, som klipp från dataspel och filmer, på sina sociala medier för att sprida budskap. Detta har väckt blandade reaktioner, där Trumps kärnväljare uppskattar det medan andra finner det osmakligt. Syftet är att nå yngre målgrupper, skapa klick och visa på amerikansk dominans, med indirekt spridning även till diasporor.

Irans internetnedstängning: Syfte och konsekvenser

Iran har stängt ner det globala internet som ett vapen för att förhindra oppositionell mobilisering, extern påverkan och cyberattacker. Detta leder till strypt informationsflöde och ekonomiska konsekvenser, som svårigheter med kryptotransaktioner. Trots alternativa lösningar som Starlink är straffen för användning för höga. Regimen fruktar majoriteten av sin egen befolkning som uppskattas vara emot dem.

Journalistiska utmaningar vid informationsblockad

Internetnedstängningen i Iran försvårar journalisters arbete med att verifiera händelser. Utan autentiskt bildmaterial och tillgång till lokala webbsidor fylls informationsvakuumet av AI-genererat innehåll. Detta begränsar tillgången till

Kampen om narrativet i krig och globala skiljelinjer

Programmet diskuterar vikten av att parterna i krig framställer sin sak som rättfärdigad för att säkra befolkningens stöd. Globalt har västvärlden övertaget i informationskriget tack vare plattformar, medan Irans regering kontrollerar informationen lokalt. Skiljelinjer ses i rapporteringen från olika länder, där vissa ger ett Iran-positivt narrativ. Frågan om vem som vinner narrativet är komplex.

Råd för att navigera i informationskriget

Avslutningsvis ges råd om hur man navigerar i den allt stridare strömmen av desinformation. Viktigt är att vara skeptisk till all information, söka bekräftelse från flera källor för spektakulära händelser och vara uppmärksam på tecken på AI-genererat innehåll eller suspekta avsändare. Källkritik betonas som avgörande.

Källinformation

Utgivare:
SVTPlay
AI-genererad 18 mars 2026 22:38
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1