Snyggingen trotsar Trump

Medverkande: Rebecca Randhawa (programledare), Fredrik Reinfeldt (expert), Zina Al-Dewany (debattör), Ulrika Bergsten (reporter), Jan Emanuel (intervjuad)

Sánchez trotsar Trump och konsekvenser för Nato🕓00:00:00 - 00:00:57

Programmet introducerar Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, som vågar trotsa Donald Trump. Frågor väcks om priset för Spanien och andra Natoländer som går emot USA, samt om USA:s eventuella utträde ur Nato.

Orsaker bakom Sánchez motstånd mot Trump🕓00:00:57 - 00:02:14

Fredrik Reinfeldt diskuterar varför Sánchez vågar säga nej till Trump. Han menar att Sánchez har politiska vinster att hämta hem på hemmaplan genom att gå emot Trump, särskilt då han är på vänsterkanten och Spanien ligger långt från Rysslands aggression. Det framhålls också att Trumps "America first"-politik och oförutsägbarhet gör att det spelar mindre roll om man talar för eller emot honom, vilket kan uppmuntra fler att följa Sánchez.

Historiska paralleller och Sánchez breda kritik🕓00:02:14 - 00:03:45

Ulrika Bergsten jämför Sánchez agerande med historiska fall av ledare som trotsat USA, som Mette Frederiksen i Grönlandsfrågan och de Gaulle. Zina Al-Dewany lyfter fram att Sánchez motstånd inte bara handlar om Trump eller Nato, utan även hans tydliga ställningstaganden mot Israels agerande i Gaza och kriget i Iran, vilket positionerar honom som en ledare som gör vad socialdemokrater borde göra.

Pedro Sánchez – bakgrund och politisk kamp🕓00:03:45 - 00:07:02

Segmentet utforskar Pedro Sánchez bakgrund, hans image som "el guapo", hans höga utbildning och hans uppväxt inom den spanska arbetarrörelsen. Det diskuteras även hur Spanien är ett politiskt polariserat land och att Sánchez på hemmaplan kämpar mot högerextrema partiet Vox, som han ser som en del av en global extremhöger-international. Han har därmed blivit en symbol för vänstern och europeiska värderingar.

Sánchez som ikon och värderingsstyrd ledare🕓00:07:02 - 00:09:35

Fredrik Reinfeldt drar paralleller mellan Sánchez och andra centerhögerledare i Europa som också kämpar mot extremhögern, och menar att Sánchez tidiga motstånd mot Trump var en korrekt kalkyl. Zina Al-Dewany förklarar Sánchez ikonstatus inom vänstern med att han är en av få som tar stark ställning i utrikespolitiska frågor och talar för en "tyst majoritet" som inte vill ha krig eller folkrättsvidriga brott.

Jan Emanuels kritik och Spaniens erfarenheter av krig🕓00:09:35 - 00:12:17

Jan Emanuel uttrycker uppskattning för Sánchez retorik men kritiserar att den inte alltid bottnar i reell vänsterpolitik. Vidare förklaras Spaniens starka krigsmotstånd med landets negativa erfarenheter från Irakkriget 2003, då Spanien kände sig lurade och utsattes för ett terrorattentat i Madrid. Detta ledde till att Spanien började ta avstånd från USA:s utrikespolitik.

Trumps vrede över Spaniens motstånd🕓00:12:17 - 00:14:14

Diskussionen fokuserar på Trumps reaktion på Spaniens ovilja att betala 5% av BNP i försvarsutgifter och att tillåta USA att använda baser. Panelen menar att Trump främst blir arg för att någon vågar säga emot honom, och att Sánchez agerande är motsatsen till populism. Det argumenteras att Trump inte förstår Natos grundläggande syfte som skydd mot rysk aggression, utan ser det som ett stöd för hans egna krigsutbrott, vilket Europa nu reagerar emot.

Europas försvarsskillnader och Spaniens bidrag🕓00:14:14 - 00:15:34

Panelen diskuterar glappet i säkerhetsbehov inom Europa, där länder som Finland har större behov av att rusta upp än Spanien. Även om andra EU-ledare vill att alla medlemsländer ska leva upp till Natos försvarsmål, finns förståelse för Spaniens avstånd till Ukrainakriget och deras ekonomiska situation. Spanien har dock betydande engagemang i EU-, FN- och Nato-trupper globalt och har lovat att nå Natomålen på sikt.

Allvaret i Trumps hot mot Nato🕓00:15:34 - 00:18:53

Panelen bekräftar att Trumps hot om att lämna Nato och straffa enskilda länder bör tas på allvar, då han är en aggressiv nationalist som misstror multilateralism och oberoende institutioner som Nato, EU och FN. Även om presidenten inte ensam kan besluta om utträde, kan han underminera artikel 5 om kollektivt försvar genom att dra tillbaka trupper. Europa har dragit slutsatsen att man måste rusta upp och koordinera sitt eget försvar för att bli mindre beroende av USA.

USA:s utrikespolitik och Trumps imperialistiska ambitioner🕓00:18:53 - 00:21:16

Diskussionen fortsätter om Iran-krigets otydliga mål och Sveriges roll i Nato-insatsen i Libyen 2011, som i efterhand kritiserats. Trump kritiseras för sin "imperialistiska" retorik gällande Grönland, Panama och Kanada, vilket beskrivs som dålig stormaktspolitik från 1700- och 1800-talet. Det kloka är att stå emot detta, men Europa är isolerat i en värld med många auktoritära ledare som liknar Trump.

Natos kris och olika strategier mot Trump🕓00:21:16 - 00:24:44

En tidigare Natoambassadör beskriver den nuvarande perioden som den värsta krisen i Natos historia, då europeiska länder tvivlar på USA:s pålitlighet gällande artikel 5 under Trump. Panelen diskuterar två strategier mot Trump: Sánchez hårda linje att stå upp för värderingar, och Ruttes mer försiktiga "daddy-stil" för att lugna ner situationen. Slutsatsen är att den hårda linjen att stå upp för värderingar är den enda som fungerar, då Trump inte är en förhandlare.

Natos framtid, Europas självständighet och Kinas växande makt🕓00:24:44 - 00:27:28

Frågan ställs om Nato kan fungera utan USA. Panelen menar att det inte finns något Nato i dess nuvarande form utan USA, och att Sverige i princip hoppat på ett sjunkande skepp. Lösningen är att Europa måste bygga upp ett starkare, koordinerat försvar och investera militärteknologiskt, vilket kan räcka för att avskräcka Ryssland inom tio år. Detta kommer dock att innebära att Tyskland blir Europas mäktigaste militärmakt. Kina framhålls som en stor vinnare i den nya världsordningen, där Europas ledare nu söker ekonomiska avtal utan att fokusera på demokrati eller mänskliga rättigheter.

Vägen framåt och kritik mot selektiv moral🕓00:27:28 - 00:28:12

Panelen tror att fler ledare kommer att följa Sánchez väg att ta tydlig ställning, särskilt med tanke på den selektiva moralen kring mänskliga rättigheter i utrikespolitiken (t.ex. vapenhandel med Israel). Dock betonas att Sánchez är en av få vänsterledare i Europa, och valresultat i andra länder kan påverka utvecklingen åt olika håll.