Team Putin?

Medverkande: Rebecca Randhawa (programledare), Oscar Jonsson (doktor i rysk krigföring), Christoffer Wendick (SVT:s Ukrainakorrespondent), Maria Lapenkova (journalist SVT Verifierar)

Ämnen

• Rysk påverkan i europeiska val och Trumps dieselaffär: Diskussion om brittiske premiärministern Andy Burnhams varning för rysk påverkan i kommande europeiska val. Trumps tillkännagivande om rysk diesel till USA avfärdas som symboliskt och olagligt på grund av sanktioner.
• AFD:s framgångar i Tyskland och dess Rysslandskopplingar: Analys av det tyska högerextrema partiet AFD:s framgångar och dess ledares, Alice Weidel, kontroversiella uttalanden mot sanktioner och vapenleveranser till Ukraina. Partiet har personliga kontakter med Ryssland, och en prorysk regering i Tyskland ses som ett stort problem för EU.
• AFD:s motiv för att inte stötta Ukraina: Förklaring av AFD:s nationalistiska hållning som prioriterar tyska väljare och en mer positiv inställning till Ryssland bland vissa väljargrupper, särskilt i östra Tyskland med historiska band till Sovjetunionen.
• Rysslands syn på AFD:s Ukrainapolitik: Ryssland tolkar AFD:s motstånd mot Ukrainastödet som ett tecken på att Europas Ukrainapolitik möter motstånd, och ser partier som AFD som en väg till fred. Ryska ledningen hoppas på att Europa inte kommer att hålla ut i längden.
• Rysk informationspåverkan via influencers i Tyskland: Granskning av tyska influencers som Alina Lipp, vilka har flyttat till Ryssland och sprider pro-ryska narrativ genom att koppla vardagliga problem till kriget i Ukraina och förvränga fakta. Det finns misstankar om statlig finansiering av dessa influencers.
• Stängningen av Ryska huset i Berlin: Diskussion om Tysklands beslut att stänga Ryska huset i Berlin, officiellt ett kulturcenter men utpekat som en spioncentral. Beslutet följde en incident med en drönare som attribuerades till rysk underrättelsetjänst.
• Frankrikes Nationell samling och dess Rysslandskopplingar: Analys av det franska högerextrema partiet Nationell samlings ståndpunkt gällande Ukrainastödet och dess ledares, Marine Le Pen, kopplingar till Ryssland, inklusive ett tidigare lån från en rysk-tjeckisk bank. Ekonomiska svårigheter i Frankrike ses som en grogrund för anti-Ukraina sentiment.
• Jean-Luc Mélenchon och minskat stöd till Ukraina: Vänsterledaren Jean-Luc Mélenchon vill också minska stödet till Ukraina, särskilt vapenleveranser, då han anser att det förlänger konflikten.
• Rysk mediepåverkan i Frankrike: Frankrikes utvisning av den ryska medieprofilen Xenia Fedorova, tidigare chef för RT France, för att ha spridit rysk propaganda, belyser rysk informationspåverkan i landet.
• Ukrainafientliga strömningar i andra europeiska länder: Liknande anti-Ukraina sentiment noteras i Italien och Polen, trots Polens starka stöd för Ukraina. Ryssland anses driva på dessa stämningar för att spetsa till konflikter.
• Konsekvenser av minskat EU-stöd till Ukraina och för europeisk säkerhet: Panelen diskuterar de allvarliga konsekvenserna om stora EU-länder minskar sitt stöd till Ukraina, vilket kan leda till att Ukraina förlorar kriget och påverka Europas säkerhet på längre sikt.
• Framtida enighet i Europa och ryskt narrativ: Den kommande franska presidentvalet ses som avgörande för Europas enighet. Risken är stor att det ryska narrativet, som syftar till att få väst att tro att kriget är meningslöst, vinner mark.

Positioner

• en av panelisterna (Trumps dieselaffär med Ryssland är symbolisk och olaglig.): Mängden diesel är försumbar och kan enkelt fås från andra länder som Kanada. Affären är olaglig på grund av sanktioner från 2017 som amerikanska tullen måste stoppa. Det är 'optik' inför 'midterms' för att lindra Trumps misslyckade politik i Iran, utan ekonomisk rationalitet.
• en av panelisterna (AFD:s framgångar i Tyskland utgör ett potentiellt jätteproblem för EU:s enighet.): EU har historiskt kunnat hantera Rysslandsvänliga småländer, men en prorysk regering i en av EU:s största ekonomier som Tyskland eller Frankrike är en helt annan sak och ett stort problem för sanktionspolitik och stödpaket.
• en av panelisterna (AFD:s motstånd mot Ukrainastödet drivs av nationalism och en positiv inställning till Ryssland.): Partiet prioriterar tyska väljare och vill behålla pengar för tysk välfärd. Många AFD-väljare, särskilt i östra Tyskland, har nära band till Sovjetunionen och ser inte Ryssland som ett hot, utan är skeptiska till USA och Nato.
• en av panelisterna (Ryssland ser AFD:s motstånd mot Ukrainastödet som ett kvitto på att Europas Ukrainapolitik möter motstånd.): Putin menar att européerna börjar se att deras ledare för dem närmare krig med Ryssland, och att partier som AFD är vägen till fred. Ryska ledningen hoppas att Europa inte kommer att hålla ut i längden och att kommande val kommer att leda till Rysslandsvänlig politik.
• Maria Lapenkova (Ryska influencers sprider falska narrativ för att oroa tyskar och legitimera Ryssland.): Alina Lipp kopplar höga energipriser och bristande sjukvård till kriget i Ukraina och påstår att Tyskland inte har råd med sina egna medborgare på grund av stödet till Ukraina, vilket är falskt. Andra influencers visar en idealiserad bild av Ryssland utan att nämna kriget eller diktaturen, och det finns granskningar som tyder på att de får betalt av ryska staten.
• en av panelisterna (Ryska huset i Berlin fungerade som en spioncentral.): Stängningen var ett svar på en drönarincident vid Leipzigs flygplats som Tyskland attribuerade till ryska underrättelsetjänsten. Franska inrikesdepartementet har pekat ut det som en samlingspunkt för ryskt spioneri.
• Oscar Jonsson (Ryska huset var absolut en spioncentral.): Det finns en lång kontinuitet i ryska underrättelseoperationer som använder folk med diplomatisk eller halvdiplomatisk immunitet. Kulturhus utnyttjas av ryska underrättelsetjänster, vilket är anledningen till att de stängs. Detta följer hur rysk underrättelsetjänst har arbetat i hundratals år.
• en av panelisterna (Nationell samling har konkreta kopplingar till Ryssland genom ett tidigare lån.): Partiet lånade cirka 90 miljoner svenska kronor från en rysk-tjeckisk bank med kopplingar till Kreml för tre val sedan, då de inte fick lån från andra banker. Motståndare i Frankrike menar att Marine Le Pen står i skuld till Kreml.
• en av panelisterna (Att vilja dra ner på finansiellt stöd till Ukraina är inte samma sak som att stötta Ryssland, men Ryssland kan utnyttja befintliga samhällskonflikter.): Det är en legitim diskussion att ha, särskilt med tanke på kärva ekonomiska tider i länder som Frankrike och Tyskland. Ryssland kan använda redan existerande konflikter i samhället, som ekonomiska problem och budgetunderskott, och 'krydda' dem med Ukrainafrågan för att skapa en berättelse om att man inte har råd med stödet.
• Oscar Jonsson (Minskad enighet och stöd från stora EU-länder skulle få exponentiella negativa effekter för Ukraina och europeisk säkerhet.): Om stora länder som Tyskland och Frankrike inte stöttar Ukraina, förloras kraften bakom hela EU-budgeten och dess finansiella implikationer. Detta skulle vara ett stort problem som Ryssland hoppas på, och kan leda till att Ukraina förlorar kriget. Det skulle också starta 'timern' för när Ryssland kan vara redo för krig med Europa.
• Maria Lapenkova (Risken finns att det ryska narrativet vinner mer mark i Europa.): Putin behöver inte få alla att älska honom; det räcker att fler i västvärlden börjar tänka att kriget leder ingen vart och inte är värt att stötta. Fler politiker pratar just nu på det sättet.

Slutsatser

• Framgångarna för Rysslandsvänliga partier som AFD i Tyskland och Nationell samling i Frankrike utgör ett allvarligt hot mot EU:s enade front och stödet till Ukraina.
• Ryssland bedriver omfattande informationspåverkan i Europa, bland annat genom influencers och statskontrollerade medier, för att underminera stödet till Ukraina och legitimera sin egen regim.
• Ekonomiska svårigheter och befintliga samhällskonflikter i europeiska länder utgör en grogrund som Ryssland aktivt utnyttjar för att sprida anti-Ukraina sentiment.
• Minskad enighet och finansiellt stöd från stora EU-länder kan få allvarliga konsekvenser för Ukrainas förmåga att fortsätta kriget och för Europas egen säkerhet på längre sikt.