USA-byrån: Kan de avgöra valet?

Medverkande: Fredrik Reinfeldt (tidigare statsminister), Andrés Rivarola Puntigliano (professor Latinamerikastudier), Fernando Arias (reporter på Sveriges Radio och tidigare USA-korrespondent)

Ämnen

• Mellanårsvalet i USA och latinoväljarnas roll: Diskussionen inleds med att konstatera att amerikanerna röstar i mellanårsvalet och att latinoväljarna kan bli avgörande. Demokraterna leder stort i representanthuset, men senatsvalet är jämnt. Latinoväljarna beskrivs som en nyckelgrupp som inte är lojal med något parti och kan svänga mellan Demokraterna och Republikanerna.
• Orsaker till förändrat latinostöd för partierna: Panelen diskuterar varför Trump och Republikanerna tappar stöd bland latinoväljarna. Ekonomiska frågor som höjda priser på drivmedel och bostäder lyfts fram som viktiga. Även Trumps rasistiska uttalanden och invandringspolitik, särskilt ICE:s agerande, nämns som faktorer som har påverkat latinoväljarnas förtroende.
• Representation och identitetspolitik: Betydelsen av representation, där personer med latinamerikansk bakgrund innehar maktpositioner, diskuteras. Samtidigt ifrågasätts det om det går att tala om 'latinos' som en homogen grupp, då det finns stora skillnader i politiska prioriteringar mellan olika undergrupper som exilkubaner, puertoricaner och mexikaner.
• Spanskans roll i USA och politisk reklam: Spanskans ökande betydelse i USA, med tvåspråkiga skyltar och politisk reklam på spanska, tas upp. Trumps försök att införa engelska som officiellt språk via presidentdekret har inte bromsat spanskans utbredning. Diskussionen berör även hur USA och Latinamerika har vuxit samman kulturellt och ekonomiskt.
• Texas som vågmästarstat: Texas lyfts fram som en viktig vågmästarstat där många latinos bor. Möjligheten att Texas, för första gången på över 30 år, kan få en demokratisk senator diskuteras. Republikanernas kandidat Ken Paxton beskrivs som skandalomsusad, vilket kan gynna Demokraterna.
• Trumps retorik och dess påverkan: Trumps retorik, inklusive anklagelser mot motståndare som att vara vegan, analyseras. Detta ses som ett försök att flörta med en mer maskulin och arbetarklassinriktad väljarbas. Kritiken mot Trumps 'vuxenmobbare'-stil och dess potentiella effekter på väljarna diskuteras, med frågan om hans mobilisering av basen har gått för långt.
• Kändisars inflytande och Bad Bunny: Kändisars, särskilt Bad Bunnys, inflytande på latinoväljarna behandlas. Bad Bunnys kritik mot Trumps immigrationspolitik och hans engagemang för Puerto Ricos status som amerikanskt territorium anses ha tänt en gnista bland latinamerikaner och motiverat dem att rösta. Andra pro-demokratiska latino-kändisar som JLO och Pedro Pascal nämns också.

Positioner

• en av panelisterna (Latinoväljarna är en nyckelgrupp som kan avgöra valet.): De kallas nya swing state och är en grupp som inte är lojal med något parti. De har visat att de kan gå från den ena till den andra kanten, så man kan inte ta gruppen för given.
• en av panelisterna (Ekonomiska frågor är avgörande för latinoväljarna.): Priserna har gått upp, och ser man vilka frågor som är viktiga för amerikanerna, så är det ekonomi och plånboksfrågor. Drivmedelspriser och bostadspriser har varit stora frågor.
• en av panelisterna (Trumps rasistiska uttalanden och invandringspolitik har skadat hans stöd bland latinos.): Trump har haft rasistiska tillmälen och genom ICE skickat federala poliser på andra. Många har drabbats av ren rasism och känner att de inte litar på Trump. En av fem känner någon som gripits eller deporterats av ICE.
• en av panelisterna (Representation är viktigt för latinoväljarna.): Det är viktigt att känna att man är med, att någon med ens namn och påbrå har makt. Det har skett en stor förändring i USA där det som bara var marginaliserat förut, nu är normaliserat.
• en av panelisterna (Det är svårt att tala om latinos som en homogen grupp.): Latinos är en heterogen grupp egentligen, med olika politiska prioriteringar. Exilkubaner i Florida har Kubafrågan som viktigast, puertoricaner i New York eller Pennsylvania tycker sjukvård och skola är viktiga, medan mexikaner i Texas röstar med plånboken.
• en av panelisterna (Sakpolitiken är viktigare än identitetspolitik för många latinos.): Det är i hög grad arbetande människor med låga löner som vill ha bättre villkor. De vill nog betraktas som amerikaner och ha bättre levnadsvillkor.
• en av panelisterna (Spanskan har blivit en självklar del av USA.): När man åker på flygplatser är det ofta tvåspråkiga skyltar. Trumps försök att införa engelska som officiellt språk via presidentdekret har inte bromsat spanskans utbredning.
• en av panelisterna (Trumps retorik med påhopp är en del av hans strategi att mobilisera sin bas.): Det anses mobilisera hans bas av arga maga-män. Han är en vuxen mobbare vars hela grej är att hitta på skändande begrepp och omdömen om alla möjliga.
• en av panelisterna (Bad Bunny har ett stort inflytande på latinoväljarna.): Hans kritik mot Trumps immigrationspolitik och hans engagemang för Puerto Ricos status har tänt en gnista bland latinamerikaner och motiverat dem att rösta. Han har lyckats sätta ord på de känslor som många burit med sig länge.
• en av panelisterna (Kändisar med latinamerikansk bakgrund spelar en stor roll i att mobilisera väljare.): Det är inne att vara latino, det går hem. Dessa röster väger tungt då kändisarna är otroligt populära.
• Fredrik Reinfeldt (Det är en stor fråga om Trump och Republikanerna accepterar ett valresultat som går dem emot.): Denna osäkerhet kring valresultatets acceptans är en central del av den politiska situationen.

Slutsatser

• Latinoväljarna är en dynamisk och avgörande väljargrupp i amerikanska val, som inte kan tas för given av något parti och vars röster påverkas av både ekonomiska frågor och identitetspolitik.
• Trumps retorik och invandringspolitik har alienerat delar av latinoväljarkåren, vilket har bidragit till ett minskat stöd för Republikanerna i vissa delstater.
• Kulturella ikoner som Bad Bunny spelar en viktig roll i att mobilisera latinoväljare genom att artikulera känslor kring identitet och kolonialism, vilket kan öka valdeltagandet och påverka valresultatet.
• Trots försök att homogenisera 'latinos' som en väljargrupp, är det en heterogen befolkning med varierande politiska prioriteringar baserade på ursprung och levnadsvillkor, vilket gör att sakpolitik ofta väger tyngre än identitetspolitik.