I detta program samtalar författaren Torbjörn Elensky med programledaren Adam Cwejman om Elenskys bok ”Livet efter framtiden”. De analyserar efterkrigstidens politiska ordning, liberalismens utmaningar och de nuvarande samhällsförändringarna drivna av migration och populism, samt diskuterar hoten mot individuell frihet och demokratin, med särskilt fokus på den judiska minoritetens utsatthet i Sverige och behovet av kritisk debatt.
Medverkande: Torbjörn Elensky (gäst), Adam Cwejman (programledare)
Introduktion till ”Livet efter framtiden” och samtidsanalysen
Programledaren Adam Cwejman presenterar författaren Torbjörn Elensky och hans senaste bok ”Livet efter framtiden”. Boken utforskar tiden efter Kalla kriget och den rådande kompromissen mellan vänstern och högern, samt hur detta har påverkat synen på individens friheter och rättigheter. De diskuterar hur traditionell europeisk höger utmanas av nya partier och var de största hoten mot individuell frihet kommer ifrån idag.
Liberalismens paradox och utmaningar i en föränderlig tid
Torbjörn Elensky beskriver sin bok som ett försök att orientera den nyfikna läsaren i vår tid, som han menar håller på att upplösa sig. Han påpekar att trots att liberalismen ofta kritiseras och tycks lösas upp, lever dess grundprinciper som rättsstat och marknadsekonomi vidare i stort sett globalt. Enligt Elensky är det farligt att ta friheter för givna, vilket kräver att individuella friheter och yttrandefrihet ständigt diskuteras och problematiseras för att hållas vid liv.
Politiska skiften och upplösningen av efterkrigstidens stabilitet
Samtalet går över till att analysera det samhälle som vuxit fram efter världskrigen, präglat av nationellt homogena och politiskt stabila länder. Torbjörn Elensky förklarar hur denna ordning nu utmanas och förändras i grunden. Exempel ges på hur klassiska socialdemokratiska och kristdemokratiska partier marginaliseras eller är i upplösningstillstånd i flera europeiska länder, vilket signalerar ett betydande skifte.
Migrationens drivkrafter och sökandet efter stabilitet
Elensky och Cwejman diskuterar orsakerna bakom de aktuella politiska förändringarna. Den radikalt ökade invandringen sedan 1990-talet i Europa lyfts fram som en central drivkraft, vilket bidrar till en känsla av ”existentiell utsatthet” i storstäderna. Adam Cwejman breddar perspektivet genom att påpeka att liknande nationalistiska och populistiska tendenser återfinns i Östeuropa, Indien och Kina, drivna av intern migration och ett sökande efter nationell eller religiös stabilitet i en föränderlig värld.
Elit, populism och demokratins komplexa dilemma
Programmet utforskar den moderna spänningen mellan en ”byråkratisk samhällselit” som administrerar via EU och internationella avtal, med fokus på hållbarhet och rättigheter reglerade av domstolar. Denna elit ställs mot populistiska rörelser, som ses som mer revolutionära och vill bryta ner den befintliga ordningen genom att utnyttja avståndet mellan elit och folk. De diskuterar hur populister framställs som odemokratiska trots deras krav på mer demokratiska processer.
Teknokrat-populist-konflikten och faran med ”woke”-hybris
Torbjörn Elensky argumenterar att både teknokrater och populister gör anspråk på att ha det enda rätta svaret, vilket leder till ömsesidig uteslutning och en ”tragisk dimension” där vissa motsättningar är olösliga. Han kritiserar ”woke”-rörelsen som en sorts hybris som genom omfattande lagstiftning, inklusive att förbjuda att säga att det finns två kön, riskerar att skada liberala friheter och individens rätt att forma sitt eget liv. Elensky betonar vikten av kontinuerlig diskussion och ett ramverk som ger så stor frihet som möjligt, snarare än att påtvinga en viss ordning.
Individualismens utsatthet och religionens återkomst i Sverige
Individualismen, särskilt den ”vardagliga människans individualism”, är hotad i Sverige på grund av en stark tendens till självcensur och ett ogillande mot folk som inte passar in. Torbjörn Elensky nämner att utländska forskare har noterat en annorlunda stämning i Sverige gällande yttrandefrihet, även i akademiska fikarum. Sverige har gått från att vara ett av världens mest sekulariserade länder till ett där religion diskuteras nästan dagligen, och det finns en uppfattning att det alltid är något man ska förhålla sig till med en ”rätt linje”.
Den judiska minoritetens utsatthet och demokratins paradoxala skydd
Adam Cwejman delar en personlig reflektion som första generationens svensk, uppvuxen med tron på ett liberalt samhälle som skyddar minoriteter. Han upplever paradoxen att detta skydd inte alltid gäller den judiska minoriteten i Sverige, som han menar lever med rädsla för att bära religiösa symboler. Han kopplar detta till ny antisemitism som ges legitimitet, delvis kopplad till islam och Mellanösternkonflikter, och ifrågasätter varför den ”teknokratiska eliten” fokuserar enbart på högerpopulister som det huvudsakliga hotet mot demokratin.
Polarisering, ”corporate bullshit” och vikten av kritik
Elensky och Cwejman diskuterar risken med extrema ”pendelrörelser” i samhället, jämför dagens polarisering mellan ”woke” och ”maga” med 1920- och 30-talens motsättningar. Torbjörn Elensky menar att båda dessa rörelser är ”postideologiska” och bygger på ”management” och ”corporate bullshit”, snarare än genuina politiska ideologier, med en idealbild av ”direktören” som ledare. Han avslutar med att betona vikten av kritiskt, pessimistiskt tänkande och optimistisk handling för att motverka ”fascistoid politik” och den ”bullshit” som förvirrar samhällsdebatten.
Källinformation
- Utgivare:
- Göteborgs-Posten
AI-genererad 30 april 2026 21:31
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1