Programmet diskuterar Sophie Lewis bok "Abolish the Family" och utforskar familjeabolitionismens historia, från Marx och Engels till dagens queera och antirasistiska rörelser. Anna Remmets och programledaren analyserar hur kärnfamiljen fungerar som en central ideologisk institution i både kapitalismen och patriarkatet, och diskuterar behovet av utopiska visioner och kollektiva omsorgsstrukturer för att åstadkomma verklig frihet.
Medverkande: Anna Remmets (Gäst), Programledare (Programledare)
Introduktion och Annas bakgrund
Programledaren välkomnar Anna Remmets till Apans Anatomi. Anna, frilanskribent och redaktör för kulturtidskriften Horizont, presenterar sig och nämner att hon nyligen skrivit en text i Arbetaren om familjeabolitionism.
Sophie Lewis och familjeabolitionism
Anna beskriver att hennes text handlade om familjeabolitionism, inspirerad av den queer-feministiska och frihetliga teoretikern Sophie Lewis. Hon kom i kontakt med Lewis genom en recension av hennes bok om surrogatindustrin, som argumenterar för att avskaffa familjen som koncept.
Kontroversen kring familjeavskaffande
Både Anna och programledaren konstaterar att avskaffandet av familjen är en av de mest kontroversiella idéerna idag. Anna tycker det är befriande att Lewis' bok tar upp denna tradition, som har en lång historia inom filosofin, kommunismen, antikolonial teori, feminism och queerteori.
Antirasistiskt perspektiv på familjen
Anna understryker vikten av det koloniala och antirasistiska perspektivet för att undvika att kritiken av kärnfamiljen kidnappas av vit feminism. Hon förklarar att den heterosexuella kärnfamiljen är en grundläggande struktur inom vit överhöghet, kapitalism och sexism, även om den ibland kan fungera som en tillfällig fristad. Frågan om familjen har blivit alltmer laddad, där högern cementerar den som en central ideologi, medan delar av vänstern kapitulerar.
Familjekritik från höger till vänster
Programledaren och Anna diskuterar hur kärnfamiljen framställs som ett ideal från höger till vänster. Liberal feminism strävar efter jämställdhet inom familjen istället för att ifrågasätta dess grundläggande roll i att upprätthålla könshierarki och kapitalism. De belyser att viljan att söka trygghet i familjen kan leda till ensamhet och en känsla av misslyckande när idealbilden inte uppnås, vilket gör det svårt att kritisera institutionen öppet.
Historisk kritik av familjen
Sophie Lewis bok granskar den historiska kritiken av familjen. Charles Fourier, en tidig feminist och socialist, förespråkade kärnfamiljens upplösning och jämställdhet mellan könen, tydlig i sin kritik av hur familjen reproducerar kvinnoförtryck. Marx och Engels använde begreppet 'aufhebung' (upphävande) för familjen i Kommunistiska manifestet, och såg den som en pelare för kapitalismen tillsammans med religion och stat.
Familjen i kolonialism och antirasistisk kritik
Sophie Lewis granskar aktiv 'familjisering' i slaverisamhällen och koloniseringen av USA, där urbefolkningen och slavar tvingades in i vita, borgerliga familjestrukturer för kontroll och reproduktion. Anna betonar att den vita kärnfamiljen är central i kolonialism, och att antirasistiska feminister har visat hur omsorg utövats utanför kärnfamiljer. Programledaren tar upp hur den svarta feministiska kritiken på 60- och 70-talet problematiserade statens roll som en 'stor man' som villkorade bidrag och kontrollerade familjebildningar, och hur detta skilde sig från den 'lilla mannen' i familjen.
Statens roll och olika vägar till familjeavskaffande
Anna påpekar att i Sverige ses staten ofta som välvillig, men det finns en vital feministisk kritik mot staten som institution. De diskuterar hur högern selektivt kritiserar familjerelationer hos migranter men hyllar kärnfamiljen annars, och hur begreppet 'heder' används för att stigmatisera vissa familjer. Två linjer av familjeabolitionism identifieras: en statligt/samhälleligt organiserad (Kollontaj, Myrdal) för att befria kvinnor, och en annan (radikala, svarta, queera, anarkistiska feminister) som bygger på egna, omvårdande gemenskaper.
Utopiska visioner och moderskapets ifrågasättande
Sophie Lewis inspireras av marxistiska feminister som Federici för att analysera omvårdnadsarbetets roll i kapitalismen och är utopisk i sina visioner. Hon vill upphäva hierarkin mellan barn och vuxna inom familjen, vilket Shulamit Firestone också förespråkade genom att avskaffa moderskapet och föräldraskapet, bland annat med teknik som konstgjorda livmödrar. De diskuterar skillnaden mellan 'mothering' (praktik) och 'motherhood' (släktskap), och hur queera grupper under 60-talet och AIDS-krisen utvecklade kollektiva omsorgsnätverk.
Backlash mot feminism och ny teknikbejakande kritik
En backlash under Reagan-epoken tvingade queera rörelser att normalisera sig mot homoäktenskap och adoptioner, och feminismen anklagades för att hota familjen. Sophie Lewis arbete, tillsammans med transfeminister som Paul B. Preciado, återupplivar familjeabolitionismen genom att omfamna teknologi och medicin som verktyg för att ta kontroll över kroppen, i kontrast till en mainstreamfeminism som ibland är anti-artificiell och essentialistisk kring moderskapet.
Kollektiva omsorgsstrukturer och framtiden
Programmet diskuterar Kinderkommunismus och dess vision om kollektiva barnomsorgsformer som 'crash' (dagis) som nyckeln till kommunismen. Anna anser dock Lewis vision mer radikal då den ifrågasätter hierarkin mellan vuxna och barn, inte bara professionaliserar uppfostran. De ser katastrofgemenskaper och tillfälliga autonoma zoner som intressanta exempel på alternativa omsorgsstrukturer som kan inspirera till mer hållbara gemenskaper.
Kapitalismens familj och det oavlåtliga arbetet
Programledaren uttrycker att Lewis bok sätter igång tankar om hur slitsamt och ensamt familjelivet kan vara. De diskuterar Leopoldina Fortunatis analys av hur kapitalismens reproduktion historiskt förmedlades genom mannens lön, och hur Silvia Federici beskriver att båda föräldrar idag arbetar men ändå måste hantera allt det reproduktiva arbetet. Anna betonar att kvinnor fortfarande bär en oproportionerlig del av det obetalda relationsskapande arbetet. De citerar 'kapitalismen kan inte överleva utan familjen, revolutionen kan inte överleva med den'.
Politik, välfärd och moderskapets förändrade roll
De diskuterar hur nyliberalismen och högerpolitiska rörelser (som Trumps) vill att familjen ska privatisera omsorgen, vilket innebär ett krig mot välfärdsstaten och mot queer- och transrättigheter. De berör en debatt om 'woke-liberalismen's cooptering av moderskapet. Anna betonar att radikal feminism historiskt sett biologiskt moderskap som en grund för förtryck, inte en essentiell roll. De nämner Giorgia Melonis strävan efter högre nativitet i Italien utan att adressera de ekonomiska orsakerna till låga födelsetal.
Framtidens utopier och alliansbyggen
Anna och programledaren avslutar med att betona vikten av Sophie Lewis bok som en frisk fläkt och en källa till nya tankar. De hoppas att, trots det försämrade läget för kvinnors och hbtq-personers rättigheter, utopiskt tänkande inte överges till förmån för reaktiva strategier. De lyfter fram en lång radikal tradition av att ifrågasätta allt och att bygga alternativa omsorgsnätverk som ett sätt att inte bara försvara sig utan även avancera framåt och må bättre.
Källinformation
- Utgivare:
- Apans anatomi
AI-genererad 24 mars 2026 23:10
- Modell:
- gemini-2.5-flash (gemini)
- Prompt:
- SRT to Description (Gemini) v1.1