/UTDRAG/ Slaven som proletär

Medverkande: Johan Örestig Kling (intervjuad)

Intro till Apans Anatomi specialavsnitt🕓00:00:00 - 00:00:18

Programmet inleds med en introduktion till podden Apans Anatomi. Det förklaras att detta avsnitt är ett utdrag från ett specialavsnitt som endast är tillgängligt för prenumeranter av tidningen Flamman.

Slavars egen egendom och ekonomi🕓00:00:18 - 00:00:54

Diskussionen fokuserar på att slavar, trots att de var ägda, inte var helt egendomslösa. De tilläts ha egen egendom som höns och kläder, samt en egen produktion och ekonomi som accepterades vid sidan av slavsystemet.

Slavens rättsliga ställning och egendom🕓00:00:54 - 00:01:24

Man jämför slavens situation med George Agambens begrepp "homo sacer" och argumenterar för att slaven inte var totalt rättslös. Slavägare hade inte rätten att ta slavar deras egendom, även om denna rätt inte var formellt juridiskt kodifierad.

Moralisk ekonomi kring slavägande🕓00:01:24 - 00:01:54

Det framhålls att det fanns en form av moralisk ekonomi, liknande I.P. Thompsons teori, där slavägare insåg att det var fördelaktigt att låta slavar behålla sin egendom för att undvika problem och upprätthålla arbetsfred.

Förhandling och motstånd i slavsystemet🕓00:01:54 - 00:02:24

För att upprätthålla en fungerande arbetsstyrka var slavägarna tvungna att acceptera vissa premisser. Dessa premisser var ständigt föremål för förhandling och utmanades genom olika former av motstånd, olydnad och revolt från slavarnas sida.

Vardagligt motstånd och politiska kopplingar🕓00:02:24 - 00:03:02

Betoningen ligger på att inte enbart fokusera på stora slavuppror, utan att även erkänna det vardagliga motståndet. Detta vardagliga motstånd ses som ständigt pågående och suddar ut gränsen mellan personliga handlingar och politisk kamp.

Brutalitet och relativ autonomi i slaveriet🕓00:03:02 - 00:03:50

David McNallys perspektiv presenteras, där han menar att man inte ska underskatta slaveriets brutalitet och slavarnas utsatthet. Samtidigt understryker han vikten av att inte ignorera den relativa autonomi som trots allt kunde finnas inom slavsystemet.

"Black spaces" som motståndsutrymmen🕓00:03:50 - 00:04:20

Begreppet "rivaliserande geografier" eller "black spaces" på plantagerna introduceras. Dessa utrymmen, som kök eller verkstäder, erbjöd slavar platser där de kunde utöva ritualer, uppfostra barn, smida planer mot slavägare och finna trygghet.

Motstånd som livsskapande och social reproduktion🕓00:04:20 - 00:05:18

McNallys idé om motstånd som "livsskapande" och social reproduktion som en förutsättning för motstånd diskuteras. Genom att försvara gemensamma utrymmen skapades solidariska band som sedan blev avgörande för genomförandet av slavuppror, strejker eller flyktförsök.