/UTDRAG/ Slaven som proletär – transkript

1 00:00:00,000 --> 00:00:11,300 Hej! Podden Apans Anatomi kommer varannan vecka men en gång i månaden kommer ett extraavsnitt till tidningen Flammans prenumeranter.

2 00:00:11,980 --> 00:00:18,900 Det här är ett utdrag från ett sådant avsnitt. Vill du höra det får du prenumerera på tidningen Flamman.

3 00:00:18,900 --> 00:00:46,060 Slavar var inte, även om de var ägda så var de inte egendomslösa utan de tilläts och kunde själva vara bärare av egendom, äga, ha höns, får, kläder, ha en egen produktion också.

4 00:00:46,060 --> 00:00:54,560 Inte bara vara arbetskraft utan även tillåtas ha en egen produktion, en egen sorts ekonomi.

5 00:00:54,560 --> 00:01:15,020 Som låg utanför men ändå accepterades och sågs som given. Där det också betraktades som att de var inte, jag tänker George Agamben som pratade om homosacker, den totalt rättslösa människan som inte har några rättigheter.

6 00:01:15,020 --> 00:01:24,020 Att slaven var inte totalt rättslös som en homosacker utan man hade inte rätt att ta ifrån slaven egendom.

7 00:01:24,560 --> 00:01:47,860 Även om den inte fanns juridiskt kodifierad som att du är ett subjekt som äger de här sakerna så var det ändå betraktat bland slavägarna att gör man det, om man inte låter dem ha de här sakerna och ta ifrån de sakerna då är det liksom det att skapa problem eller det att det blir bättre att låta dem hållas.

8 00:01:48,360 --> 00:01:54,340 Så det finns ju, I.P. Thompson skulle ha sagt någon slags en moralisk ekonomi kring det.

9 00:01:54,560 --> 00:02:22,800 Att det inte var som juridiskt eller liksom sågs rätt utan någonting man var tvungen att acceptera bara att så här var det och att det här var, ville man ha en fungerande arbetsstyrka så var man tvungen att acceptera vissa premisser och de där premisserna var hela tiden under förhandling genom olika former av motstånd, olydnad och revolt.

10 00:02:22,800 --> 00:02:23,520 Mm.

11 00:02:24,560 --> 00:02:54,540 Precis, alltså det där är jätteviktigt för att när slavars motstånd studeras då är det ju lätt att man fokuserar på det som är liksom uppenbart politiskt i någon mening, att slav uppror en strejk eller någonting sånt och så osynliggör man samtidigt kopplingen då mellan de här utbrotten som ändå, det kunde vara långt mellan gångerna, det hände inte överallt och så vidare men så här, man osynliggör banden mellan det och det vardagliga motståndet.

12 00:02:54,560 --> 00:03:02,680 Som pågår hela tiden och där är gränsen mellan det liksom personliga och det politiska väldigt utsuddad.

13 00:03:02,680 --> 00:03:24,380 Som du säger, alltså, alltså McNally återkommer ju om och om igen till att säga, ja men vi ska inte underskatta brutaliteten i slaveriet, vi ska inte underskatta hur utsatta och ja, hopplös situationen var för de flesta slavar och sådär, men vi ska inte heller blunda för den här,

14 00:03:24,560 --> 00:03:50,660 vad ska man säga, relativa autonomin, han pratar om att man kan förstå slavplantagerna som så här, ja men det var ju ett liv i fångenskap, det fanns liksom beväpnade vakter, totalkontroll hela tiden, man hade så här piskan vinande över huvudet så fort man slackade och sådär, men det fanns också det han kallar för rivaliserande geografier och det kunde ju vara på plantagen att säga,

15 00:03:50,660 --> 00:04:20,640 ja men det fanns så kallade black spaces, om det var kök, det kunde vara verkstäder, alltså, eller trädgårdar, platser där bara slavar befann sig och ja, där fanns det en möjlighet att utöva olika ritualer, alltså minnas, hedra de döda, uppfostra barn, smida planer gentemot slavägare, men också att så här få någon slags trygghet utöver det lilla man fick av sin slav.

16 00:04:20,660 --> 00:04:34,400 Och McNally pratar ju om det som en så här reapropriering, det handlar om att, ja, ta tillbaka, göra motstånd mot principen om ackumulation genom fråntagande.

17 00:04:34,400 --> 00:04:50,640 Och jag tycker det var väldigt, vad ska man säga, en sak som var väldigt intressant för mig var det här han pratar om, liksom om motstånd som livsskapande, alltså den sociala reproduktionen är en,

18 00:04:50,640 --> 00:05:04,460 en förutsättning för motståndspraktikerna i produktionen, så att, ja, men de solidariska band man byggde upp genom att försvara de här allmänningarna som ändå fanns på vissa plantager,

19 00:05:04,940 --> 00:05:18,460 genom att försvara de här fria utrymmena så skapade man band som sen blev avgörande för hur ett slavuppror, en strejk eller en flykt kunde genomföras.