VÄNSTERNS ISLAMISTISKA INFILTRATION

Genre: krönika, av Henrik Jönsson

Tes: Henrik Jönsson argumenterar för att Vänsterpartiet har infiltrerats av islamister och utländska intressen, vilket utgör ett hot mot Sveriges säkerhet och demokrati.

Henrik Jönsson inleder med att dra en parallell till Irans revolution 1979, där kommunister allierade sig med islamister men sedan fängslades och avrättades när islamisterna tog makten. Han menar att en liknande situation nu utspelar sig i Sverige, där Vänsterpartiet allt tydligare allierar sig med utländska, revolutionära islamistiska organisationer. Jönsson refererar till statsminister Ulf Kristerssons varning om islamistisk infiltration och en ledartext i Svenska Dagbladet som konstaterade att ”Vänsterpartiet har sålt sig till främmande makt”. Som bevis anför Jönsson flera möten mellan Vänsterpartiet och organisationer kopplade till PLO och Fatah, bland annat det så kallade ”Palestinska Riksförbundet”, som han beskriver som en täckmantel för ett islamistiskt nätverk styrt från Västbanken. Han nämner också att vänsterpartister skrivit hyllningsbrev till terrorkopplade fångar, en lista som kom från samma förbund, och att samarbetet med förbundet fortsatt trots detta.

Jönsson fortsätter med att belysa ”Palestinska Riksförbundets” ledare, Ahmed Suleiman, som beskrivs som ”Sverigeansvarig för utrikesrelationer för Fatahrörelsen” och som publicerat hyllningsklipp till 7-oktober-massakern. Trots detta har svenska vänsterpolitiker, inklusive socialdemokrater, fortsatt att ge Suleiman legitimitet. Jönsson pekar även på andra islamistiska kopplingar inom Vänsterpartiet, som kommunfullmäktigekandidaten Sura Al Mashats antisemitiska inlägg på sociala medier. Han kritiserar Sveriges vänster för att inte ta avstånd från infiltrationen, utan istället angripa journalister som avslöjar problemen, och nämner Jan Guillous anklagelser om ”muslimjägare” och andra vänsterprofilers avfärdanden av kritiken som ”myt” eller ”mobbing”.

Jönsson menar att vänsterns försök att flytta fokus och trivialisera Vänsterpartiets terrorkopplingar avslöjar dubbla måttstockar, då kritik mot journalister annars beskrivs som ett ”hot mot demokratin”. Han lyfter fram en ”dold arabiskspråkig valrörelse” där Vänsterpartiet beskrivs som beskyddare av muslimer, vilket har lett till stort stöd bland muslimska väljare. Jönsson betonar att det är problematiskt när vänstern samarbetar med ”ljusskygga organisationer” för att kollektivt vinna röster, då detta är att tillämpa ”klanlogik snarare än demokratisk argumentation”. Han varnar för att Vänsterpartiet riskerar att bli manipulerat av islamistiska organisationer, vilket kan ge dem inflytande i Sveriges riksdag och regering.

Slutsats: Jönsson drar slutsatsen att detta inte primärt handlar om Vänsterpartiets syn på Palestina, utan om den svenska demokratins motståndskraft mot yttre påverkan och rikets säkerhet. Han uppmanar Socialdemokraterna att svara på konkreta frågor om Vänsterpartiets kontakter och överenskommelser med PLO- och Fatah-anknutna organisationer, samt vilka garantier de kräver för att ett framtida regeringsunderlag inte ska ge auktoritära och antidemokratiska intressen inflytande, för att undvika att upprepa Irans misstag från 1979.