Tillbaka till senaste
Vad är det för fel på folkrätten?
SvD Ledarredaktionen TV 9 mars 2026 17:16

Vad är det för fel på folkrätten?

Programmet diskuterar behovet av att reformera folkrätten i ljuset av USA:s och Israels angrepp på Iran och diktaturers nonchalerande av internationella regler. Joar Forsell argumenterar för en anpassning av folkrätten till människors moraliska uppfattning, medan Olof Ehrenkrona framhåller statssuveränitetens betydelse och farorna med att frångå den, samtidigt som han kritiserar USA:s agerande.

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Olof Ehrenkrona (gäst), Joar Forsell (gäst)

Välkommen till Ledarredaktionen

Andreas Eriksson introducerar dagens avsnitt av Ledarredaktionen från Svenska Dagbladet och välkomnar lyssnarna. Han nämner det pågående kriget mellan USA/Israel och Iran, men signalerar att fokus kommer ligga på en särskild aspekt kopplad till det.

USA/Israels angrepp mot Iran bryter mot folkrätten

Programledaren lyfter fram att experter, som professorerna Mark Klamberg och Paul Wrange, anser att det amerikansk-israeliska angreppet mot Iran är ett solklart brott mot folkrätten. Detta baseras på dess formulering och praxis.

Debatt om folkrättsreform

Reaktionen på angreppet har lett till en debatt om att reformera folkrätten. Johan Forsell och Fredrik Malm (Liberalerna) menar i en debattartikel att nuvarande folkrätt gör den regelbaserade världsordningen en björntjänst. De hävdar att den inte tillåter adekvat agerande mot mördare och terrorister.

Behöver folkrätten reformeras?

Andreas Eriksson ställer de centrala frågorna: behöver folkrätten reformeras och i så fall hur? Eller är den bra som den är och varför? Han välkomnar sedan dagens gäster, Joar Forsell (riksdagsledamot för Liberalerna) och Olof Ehrenkrona (diplomat och skribent), för att diskutera dessa komplexa frågor.

Folkrätten måste lira med folks moraluppfattning

Joar Forsell förklarar att hans artikel försvarar folkrätten men menar att den behöver reformeras för att undvika dissonans med människors uppfattning om rätt och fel. Han anser att världen måste kunna agera mot diktatoriska terrorledare, som exempelvis Ayatollah Khamenei, särskilt när de själva begår folkrättsbrott. Han menar att reformer behövs för att folkrätten ska stämma bättre överens med vad människor uppfattar som moraliskt rätt.

Statssuveränitetsprincipen och USA:s agerande

Olof Ehrenkrona förstår Forsells argument om att skydda förtryckta befolkningar, men förklarar att folkrätten bygger på statssuveränitetsprincipen och FN-stadgan. Han betonar att militära angrepp endast är tillåtna i självförsvar eller med resolution från FN:s säkerhetsråd. Ehrenkrona kritiserar USA för att inte söka sådan legitimitet och för att ha distanserat sig från internationella organisationer, vilket underminerar folkrätten.

Dissonans mellan folkrätt och moral

Forsell håller med om kritiken mot USA:s nuvarande administration men betonar att folkrätten har brister och måste utvecklas över tid för att inte krocka med universell liberal etik och moral. Han menar att om folkets moraliska uppfattning om vad som är rätt inte överensstämmer med rådande lagar, riskerar folkrättens demokratiska legitimitet att urholkas. Han anser att det var moraliskt rätt att slå ut Ayatollah Khamenei.

Folkrättens skydd för små och medelstora stater

Ehrenkrona medger att folkrätten kan skydda förtryckare, men framhåller att den primärt skyddar små och medelstora stater från aggression från mäktigare stater. Han betonar att statssuveränitetsprincipen, som behandlar alla stater som jämlika, är viktig att upprätthålla. Detta, menar han, är en fördel med nuvarande folkrätt, till skillnad från tidigare stormaktsdiktat.

Folkrätten måste utvecklas – Diktaturer ignorerar den

Forsell betonar vikten av en regelbaserad ordning och att folkrätten måste utvecklas, och nämner Responsibility to Protect (R2P) som ett exempel på tidigare reformer. Han menar att stormakter som Kina, Ryssland och Iran redan bryter mot folkrätten genom handlingar som ockupation, folkmord och invasionskrig. Därför anser han att en diskussion om att reformera folkrätten inte ökar risken för dessa brott, eftersom diktaturerna ändå ignorerar nuvarande regler.

Diktaturer skiter i folkrätten, men Helsingforsavtalet visade potential

Diskussionen handlar om att diktaturer ignorerar folkrätten, vilket skapar en

Att försvara folkrätten genom reform

Forsell anser att Ryssland, Kina och Iran inte bryr sig om folkrätten utan snarare styrs av faktorer som våldskapital och kärnvapen. Han menar att folkrätten, som den ser ut idag, potentiellt inte skulle skydda Sverige på grund av Rysslands plats i Säkerhetsrådet. Han betonar att Sverige behöver folkrätten, men att den måste utvecklas och anpassas för att verkligen kunna skydda och agera mot världens tyranner.

USA:s agerande och stärkande av R2P

Ehrenkrona håller med om Säkerhetsrådets dysfunktion men påpekar USA:s avvikande från folkrätten under Trump-administrationen, särskilt gällande Ukraina. Forsell betonar att Responsibility to Protect (R2P) borde stärkas för att tillåta agerande mot regimer som Iran, även om USA:s egna motiv inte alltid är moraliskt försvarbara. Han menar att två fel inte gör ett rätt, men att man samtidigt måste kunna kritisera USA:s bevekelsegrunder och förespråka en reformering av folkrätten.

Moralisk inkonsekvens och folkrättens utveckling

Forsell hävdar att det är inkonsekvent att hylla segern över Nazityskland men fördöma angrepp mot Khamenei, eftersom båda kan anses moraliskt rätt även om de bryter mot folkrätten som den ser ut idag. Han understryker att folkrätten måste anpassas till den moraliska uppfattningen för att bibehålla legitimitet. Ehrenkrona kontrar med att de allierade agerade folkrättsligt korrekt mot Hitler, vars angrepp på Polen var ett grovt folkrättsbrott.

Kärnvapen, hybridkrig och digitala motangrepp

Diskussionen går in på varför Xi Jinping eller Putin inte 'precisionsbombas' – främst på grund av deras kärnvapen. Forsell menar att folkrätten inte är den avgörande faktorn där, utan snarare våldskapital. Man diskuterar även hybridkrigföring, utnyttjande av terrororganisationer och behovet av regelverk för cyberattacker, som Kinas attacker mot svenska parlamentariker. Båda är överens om att folkrätten behöver utvecklas för att hantera dessa nya former av aggression.

Avslutande reflektioner och framtid

Johan Forsell argumenterar för att reformera folkrätten för att behålla dess demokratiska legitimitet och moraliska förankring, och anser att små länder behöver folkrätten mer än stora. Olof Ehrenkrona påpekar att skurkar alltid ignorerar regelverk, men att de som står för rättsstaten måste upprätthålla det. Han ser USA:s nuvarande avståndstagande från internationell rätt som ett stort problem för den globala ordningen. Han betonar att rättskipningen måste bry sig om regelverket för att inte urholkas.

Källinformation

AI-genererad 16 april 2026 01:51
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1