Vad är det för fel på folkrätten?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Olof Ehrenkrona (gäst), Joar Forssell (gäst)

Introduktion och angreppet på Iran🕓00:00:00 - 00:01:09

Andreas Eriksson välkomnar lyssnarna till Ledarredaktionen och introducerar programmet om folkrätten. Bakgrunden är USA:s och Israels krig mot Iran, som enligt experter som Mark Klamberg och Paul Wrange är ett brott mot folkrätten. Dagens diskussion kommer att fokusera på folkrätten och inte själva kriget.

Liberalernas kritik mot folkrätten och reformbehovet🕓00:01:09 - 00:01:54

Johan Forssell och Fredrik Malm (Liberalerna) har i en debattartikel argumenterat för att folkrätten måste reformeras. De menar att folkrätten, som den ser ut idag, är en björntjänst för den regelbaserade världsordningen om den inte tillåter agerande mot diktatorer och terrorister. Programmet ska utforska om folkrätten behöver ändras och hur det påverkar exempelvis USA:s agerande i Iran.

Gästernas inledande syn på folkrättens reformering🕓00:01:54 - 00:05:11

Johan Forssell förklarar sin ståndpunkt att folkrätten måste stämma överens med människors uppfattning om rätt och fel för att behålla sin legitimitet. Han menar att det finns ett tryck för att kunna agera mot diktatoriska ledare och terrorregimer som begår folkrättsbrott. Olof Ehrenkrona förstår argumentet men betonar statssuveränitetsprincipen som förankrad i FN-stadgan, vilken endast tillåter anfall i självförsvar eller med FN:s säkerhetsråds resolution. Han kritiserar USA:s agerande som strider mot detta.

Moral, etik och folkrättens legitimitet🕓00:05:11 - 00:08:45

Joar Forssell hävdar att om folkrätten inte lirar med den universella moralen och etiken, riskerar dess demokratiska legitimitet att undergrävas, särskilt när det gäller att agera mot diktatorer. Han menar att det var moraliskt rätt att slå ut Ayatollah Khamenei. Olof Ehrenkrona kontrar med att folkrätten är avgörande för att skydda små och medelstora stater mot aggression från stormakter, och att den principen är viktig att stå upp för.

Diktaturers nonchalerande och Helsingforsavtalet🕓00:08:45 - 00:12:46

Forssell påpekar att diktaturer som Kina, Ryssland och Iran redan bryter mot folkrätten, vilket gör att den blir en börda för demokratier som försöker försvara sig. Ehrenkrona lyfter Helsingforsavtalet som ett historiskt exempel där folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, bidrog till en fredlig övergång från diktatur i Östeuropa. Han noterar dock att Putin senare avvisade dessa principer till förmån för stormakters intressesfärer.

Responsibility to Protect och FN:s dysfunktion🕓00:12:46 - 00:16:50

Forssell betonar vikten av att utveckla folkrätten, bland annat genom att stärka Responsibility to Protect (R2P), även om diktaturer inte erkänner det. Han menar att folkrätten inte skyddar Sverige fullt ut med Ryssland i Säkerhetsrådet. Ehrenkrona skiljer på att reformera folkrätten och FN, men håller med om Säkerhetsrådets dysfunktionalitet. Han understryker att rätten till självförsvar är obetingad och att det möjliggjorde stöd till Ukraina, men kritiserar USA:s Trump-administration för att underminera folkrätten.

Etik, moral och kritik mot folkrätten🕓00:16:50 - 00:25:58

Joar Forssell argumenterar att det finns en moralisk inkonsekvens om folkrätten inte tillåter agerande mot diktatorer, trots att sådana handlingar kan vara moraliskt rättfärdigade. Olof Ehrenkrona framhåller att folkrätten historiskt sett skyddat mot aggression och skapar en ordning som motverkar kaos där makt blir rätt. Han poängterar dock asymmetrin mellan liberala demokratier och regimer som drivs av religiösa eller historiska vanföreställningar, som inte bryr sig om folkrätten.

Kärnvapen, hybridkrigföring och digitala hot🕓00:25:58 - 00:33:38

Diskussionen vänder mot varför man inte agerar direkt mot ledare som Xi Jinping eller Putin; Forssell menar att det beror på deras kärnvapen, inte folkrätten, och att Iran inte bör tillåtas skaffa sådana. Ehrenkrona lyfter Israels utsatthet för Irans proxykrigföring och bristen på regelverk för hybridkrigföring. Båda är överens om att folkrätten behöver reformeras för att hantera nya hot som cyberangrepp, vilka kan ses som aggressionsbrott mot demokratier.

Folkrättens framtid och USA:s roll🕓00:33:38 - 00:39:30

Joar Forssell vidhåller att han och Liberalerna är folkrättens försvarare, och att det bästa sättet att värna den är att reformera den för att den ska vara i samklang med samtiden och folks moraliska uppfattningar. Olof Ehrenkrona betonar att rättsstaten måste följa regelverket för att inte skurkarna ska lyckas underminera den. Båda gästerna uttrycker oro över USA:s ökande avståndstagande från den internationella regelbaserade ordningen, vilket de ser som ett stort problem för folkrätten.