Vad är det för fel på folkrätten?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Joar Forssell (debattör), Olof Ehrenkrona (debattör)

Introduktion och folkrätten som diskussionsämne🕓00:00:00 - 00:00:41

Programledare Andreas Eriksson välkomnar lyssnarna till Ledarredaktionen. Han introducerar dagens ämne, USA:s och Israels krig mot Iran, och lyfter fram folkrätten som en central diskussionspunkt. Programmet kommer att utforska vad angreppet innebär för folkrätten och om folkrätten behöver reformeras.

Experter och debattörer om folkrättsbrott och reform🕓00:00:41 - 00:01:55

Enligt professorer i folkrätt, som Mark Klamberg och Paul Wrange, utgör det amerikansk-israeliska angreppet på Iran ett brott mot folkrätten. Detta har fått riksdagsledamöterna Joar Forssell och Fredrik Malm att i en debattartikel argumentera för att folkrätten måste reformeras. De menar att folkrätten i sin nuvarande form gör den regelbaserade världsordningen en björntjänst när den inte tillåter ingripanden mot diktatoriska ledare.

Folkrättsreform för moralisk legitimitet🕓00:01:55 - 00:03:07

Gästerna Joar Forssell och Olof Ehrenkrona introduceras. Joar Forssell förklarar att hans artikel är ett försvar av folkrätten, men att den behöver reformeras för att inte hamna i dissonans med människors uppfattning om rätt och fel. Han anser att det finns ett stort tryck för att kunna agera mot diktatoriska terrorregimer som Iran, som själva begår folkrättsbrott.

Statssuveränitet och USA:s minskade engagemang🕓00:03:07 - 00:05:11

Olof Ehrenkrona förstår Joar Forssells sympati för att skydda befolkningar, men betonar statssuveränitetsprincipen förankrad i FN-stadgan. Han förklarar att anfall endast är tillåtna i självförsvar eller med FN:s säkerhetsråds resolution, vilket inte skedde i fallet med Iran. Ehrenkrona kritiserar även USA:s agerande de senaste åren, där de lämnat internationella organisationer och föraktar FN.

Moralisk rättvisa kontra folkrätten🕓00:05:11 - 00:06:27

Joar Forssell håller med om kritiken mot Trumps presidentskap men menar att folkrätten, likt alla regler, har brister och förändras över tid. Han hävdar att om det är moraliskt rätt att slå ut diktatoriska ledare, även om det inte helt överensstämmer med rådande folkrätt, riskerar folkrätten att urholkas demokratiskt om den inte speglar människors uppfattning om rätt och fel.

Folkrätten: Skydd för småstater och R2P🕓00:06:27 - 00:08:06

Olof Ehrenkrona ser risken att folkrätten blir orimlig men påpekar att den skyddar små och medelstora stater mot stormaktsaggression. Joar Forssell håller med om folkrättens vikt, men framhåller att den måste utvecklas, och nämner 'Responsibility to Protect' (R2P) som ett exempel. Olof klargör dock att R2P inte är fullt accepterat av alla stormakter som Kina, Ryssland och Iran.

Diktaturers ignorans av folkrätten🕓00:08:06 - 00:09:07

Joar Forssell argumenterar att diktaturer som Kina, Ryssland och Iran redan struntar i folkrätten, med exempel som Tibet och Ukraina, och att de inte låter sig påverkas av våra regler. Han menar att folkrätten därmed snarare blir en 'hemsko' för demokratiernas försvar. Detta skapar en dissonans som underminerar folkrättens syfte.

Helsingforsavtalet som historiskt exempel🕓00:09:07 - 00:12:47

Olof Ehrenkrona tar upp Helsingforsavtalet (1975) som ett lyckat exempel där folkrätten utvecklades för att inkludera fri- och rättigheter, vilket bidrog till fredlig övergång i Östeuropa. Han menar att Putin senare förkastade detta avtal till förmån för stormakters intressesfärer. Detta illustrerar vad som händer när man frångår en regelbaserad ordning.

Behov av folkrättsreform för verkligt skydd🕓00:12:47 - 00:17:56

Joar Forssell accepterar Helsingforsavtalet som ett gott exempel på folkrättens utveckling men menar att dagens Ryssland, Kina och Iran fortfarande struntar i den. Han betonar att folkrätten i praktiken inte skyddar länder som Ukraina från invasion, vilket skapar en klyfta mellan lag och verklighet. Forssell förespråkar en reformering av folkrätten, särskilt R2P, för att den ska skydda demokratier och kunna agera mot tyranner utan att förlora folkets förtroende.

USA:s avstånd från internationell ordning🕓00:17:56 - 00:19:57

Olof Ehrenkrona påminner om att USA under Trump aktivt underminerar folkrätten genom att sluta stödja Ukraina på dess grundval och uppföra sig som

Moraliska dilemman vid diktaturer och folkrätten🕓00:19:57 - 00:22:52

Joar Forssell menar att det är moraliskt rätt att försöka göra sig av med terrorregimer, oavsett Trumps motiv, och att folkrätten behöver förstärkas för att tillåta sådana ingripanden. Han ser en moralisk inkonsekvens i att hylla segrar mot Nazityskland medan liknande handlingar mot dagens diktaturer kritiseras folkrättsligt. Olof Ehrenkrona kontrar att de allierade agerade i enlighet med dåtida folkrätt.

Folkrätt, moral och tyranners motiv🕓00:22:52 - 00:26:59

Olof Ehrenkrona diskuterar att diktatorer som Irans regim styrs av

Konsekvenser av att angripa stormakter🕓00:26:59 - 00:30:47

Paneldeltagarna diskuterar varför ledare som Xi Jinping eller Vladimir Putin inte utsätts för direkta angrepp, och konstaterar att det beror på deras kärnvapenkapacitet. Detta visar att de inte hålls tillbaka av folkrätten, utan av sin våldskapital. Joar Forssell menar att det är viktigt att förhindra Iran från att skaffa kärnvapen för att undvika en liknande situation.

Israels självförsvar och hybridkrigföring🕓00:30:47 - 00:32:22

Programledaren frågar om Israel har folkrättslig rätt att slå mot Iran, givet Irans stöd till terrororganisationer. Olof Ehrenkrona menar att Israel borde kunna hävda självförsvar, då Iran utsätter dem för konstant tryck och använder proxygrupper. Han påpekar att det saknas ett tydligt regelverk för hybridkrigföring, vilket gör det svårt att agera mot sådana hot.

Cybersäkerhet och nya angreppsformer🕓00:32:22 - 00:33:55

Diskussionen fortsätter om behovet av att anpassa folkrätten till modern krigföring, såsom cyberbrott, som inte fanns när folkrätten formulerades. Joar Forssell berättar om personliga erfarenheter av statsstödda cyberangrepp och föreslår att sådana attacker borde klassas som aggressionsbrott mot demokratin. Han menar att det krävs en stabil folkrätt eller åtminstone rätten till motåtgärder vid hybridkrigföring.

Folkrättens legitimitet och reformbehov🕓00:33:55 - 00:39:30

Joar Forssell hävdar att de som förespråkar en reformering av folkrätten är dess yttersta försvarare, då det krävs för att bibehålla dess demokratiska och moraliska legitimitet. Olof Ehrenkrona betonar att rättsstatens företrädare måste följa regelverket, även om 'skurkarna' inte gör det, för att inte tilltron till rättsskipningen ska urholkas. De diskuterar USA:s minskande engagemang i folkrätten som ett stort problem.