Fre 15 maj 2026

Medverkande: Svante Axelsson (Gäst, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige), Jonas Algers (Programledare)

Introduktion och Fossilfritt Sveriges uppdrag🕓00:00:00 - 00:01:05

Programmet inleds med en diskussion om Sveriges klimatmål och vad som krävs för att nå dem. Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, introduceras. Han beskriver initiativet som ett regeringsinitiativ från 2016 med uppdrag att öka takten i industriomställningen mot fossilfrihet och undanröja hinder. Fossilfritt Sverige fungerar som en länk mellan näringslivet och regeringen för att påskynda processen.

Utmaningar och fördröjningar för klimatmålen🕓00:01:05 - 00:02:06

Det framkommer att de 23 färdplanerna för fossilfrihet i stort sett håller kursen men fördröjs med tre till fem år. Orsaker som nämns är pandemin, kriget i Ukraina, konkurrens från Kina och Donald Trump, handelskrig samt ökad politisk polarisering i både Bryssel och Sverige. Den politiska osäkerheten skapar en misstro mot politiska beslut, vilket påverkar marknaden för fossilfria produkter.

Färdplanernas roll och oväntade drivkrafter🕓00:02:06 - 00:04:46

En röst reflekterar humoristiskt över att Donald Trump kanske blir en oväntad klimatambassadör på grund av globala konflikter som driver på elektrifieringen. Programmet återgår till att förklara Fossilfritt Sveriges världsunika process med 23 färdplaner. Dessa planer har flyttat fokus från näringslivet som bromskloss till politiken, genom att branscher formulerar sin vilja och förmåga att bidra till fossilfrihet under rätt förutsättningar. Fossilfritt Sverige agerar även som en mäklare för att höja ambitionsnivån och förhandla fram förslag.

Framgångar och utmaningar inom olika branscher🕓00:04:46 - 00:09:32

Programmet ger exempel på färdplaner från bygg- och cementindustrin till transport, jordbruk och skog. Stålindustrin, med satsningar som SSAB, ligger före sin tidsplan och förväntas leverera fossilfritt stål tidigare än beräknat, vilket minskar Sveriges utsläpp avsevärt. Jordbruket däremot är en bransch som oroar, främst på grund av subventioner för fossil diesel och utmaningen att styra om till förnybara alternativ som HVO100.

Behov av efterfrågegarantier och industripolitik🕓00:09:32 - 00:15:51

Bristen på efterfrågegarantier för biodrivmedel, som flygbränsle, fördröjer projekt trots energikriser och självförsörjningsbehov. Det betonas att tekniken finns, men en garanterad efterfrågan saknas för att företag ska våga investera. Offentlig upphandling lyfts fram som ett viktigt instrument för att skapa marknader, till exempel genom att Trafikverket höjer sin klimatambition. Det konstateras att Sverige behöver en aktiv industripolitik för att skala upp produktionen av fossilfria lösningar och sänka kostnaderna, liknande hur Tyskland drev solcellsutvecklingen.

Sveriges förhållande till industripolitik och politisk tydlighet🕓00:15:51 - 00:22:50

Det diskuteras att Sverige traditionellt sett är försiktigt med aktiv industripolitik, präglat av minnen från 70-talets varvskris. Jämförelser görs med EU:s Industrial Accelerator Act och Netzero Industry Act som förespråkar en aktiv politik. Även om det historiskt har funnits en skepsis mot att välja vinnare och peka med hela handen, tyder diskussioner med ekonomer på en växande acceptans för att strategiska val är nödvändiga. Det understryks att staten måste vara tydlig med sina prioriteringar för att sänka riskerna för investerare.

Fossilfri framtid och klimatmålen för 2030🕓00:22:50 - 00:32:51

Det påpekas att Sverige befinner sig i ett gynnsamt läge med många fossilfria tekniker redan tillgängliga, såsom elbilar, elgrävare och klimatneutral betong. Fokus ligger på att få upp efterfrågan, både från privata aktörer och en mer ansvarsfull offentlig sektor. Beträffande klimatmålen för 2030 anses EU:s ESR-mål (jordbruk, värme, transporter) vara möjliga att uppnå, eventuellt genom en måttlig höjning av bränslepriserna och en ökad frivillig konsumtion av HVO100. Kinas snabba utveckling inom grön teknologi nämns som en både utmaning och möjlighet för samarbeten.

Optimering av biobränslen och elförsörjning🕓00:32:51 - 00:36:57

En viktig strategi är att frigöra biobränslen från värmesektorn genom att värmeverken tar emot restvärme från industri och datahallar istället för att elda. Detta skulle göra biobränslen tillgängliga för transportsektorn och flyget, där elektrifiering inte är lika enkel. Utmaningarna med elförsörjningen diskuteras också; trots överskott på el finns det problem med ledningskapacitet och investeringsvilja. Det föreslås att garantipriser för både kärnkraft och havsbaserad vindkraft skulle kunna stimulera produktionen.

Regeringens påverkan och vikten av politisk tydlighet🕓00:36:57 - 00:38:39

En del företag är missnöjda med att regeringen har subventionerat fossila drivmedel och försvårat elektrifieringen, medan andra delar har blivit enklare gällande tillstånd. Det har framkommit att ett "kulturkrig" mot grön industri har skadat investeringsklimatet. Den största kostnaden för omställningen anses vara den politiska risken, som skulle kunna reduceras genom tydlighet i politiska beslut och blocköverskridande överenskommelser. Programmet avslutas med att tacka Svante Axelsson.