Tillbaka till senaste
Ve den som sprider öknar
Apans Anatomi TV 28 mars 2024 10:47

Ve den som sprider öknar

Programmet 'Ve den som sprider öknar', avsnitt 100 av Apans anatomi, utforskar ökenbegreppet som en metafor för den moderna kapitalismens nihilistiska tillvaro. Gästen Björn Nordh diskuterar hur man skapar kämpande gemenskaper och 'oaser i öknen' genom destruerande makt, samt hur samhällskonflikter och en 'biokommunism' kan leda till en radikal brytning och kamp för nya livsformer.

Medverkande: Björn Nordh (gäst)

Välkommen och introduktion av gäst

Programledaren välkomnar lyssnarna till det 100:e avsnittet av Apans anatomi, med temat 'öken'. Gästen Björn Nordh från Autonoma kärnan presenteras, inbjuden för sin text 'Överlevandets öken' i tidningen Brand.

Begreppet 'överlevandets öken' och destruktörande makt

Björn Nordh förklarar att begreppet 'överlevandets öken' kommer från texter om destruerande makt av Marcelo Tarì och Osynliga kommittén. Han menar att öknen ses som en existentiell icke-värld under kapitalismen – en steril, anemisk och ödslig tillvaro som inte går att rädda, utan att nya livsformer och oaser måste skapas.

Skillnaden mellan liv och överlevnad och motståndets oaser

Björn refererar till Ralf von Egems 'överlevnadssjuka' och skiljer mellan liv och överlevnad, där överlevnad är en stympad tillvaro driven av kapitalismens krav. Motståndet handlar om att skapa 'oaser i öknen' – kämpande gemenskaper och kommuner. Dessa oaser ska vara baserade på vänskap och kärlek, och inte förlikar sig med ökentillvaron.

Destituerande makt, dess rötter och vikten av gemenskap

Programledaren djupdyker i den teoretiska traditionen kring 'destituerande makt', med rötter i situationismen och italiensk autonom marxism. Björn förklarar att det handlar om att undandra sig och urholka kapitalistiska institutioner snarare än att bygga upp nya. Fokus ligger på att skapa kämpande gemenskaper som kommuner och att se kärlek och vänskap politiskt.

Praktiska exempel på kommuner och destituerande aktioner

Björn ger praktiska exempel på kommuner som blockader, strejker och ockupationer, och nämner Malmö-baserade Collective Effort samt Sorgenfri-lägret. Internationella exempel inkluderar torgprotesterna i Egypten och Istanbul, samt Marie Bookchins kommunalism. Han lyfter även fram ett överlevnadssamhälle i TV-serien 'The Last of Us' som ett exempel på en kommun.

Öknen som ekologisk, geopolitisk och krigsmässig spridning

Programledaren och Björn diskuterar öknen utifrån dess ekologiska definitioner, inklusive varma och kalla öknar, och dess geopolitiska dimensioner som beskrivs i texten 'Desert of Anonymous'. De analyserar hur imperier sprider öknar genom klimatförändringar och krig, med Gazakonflikten som ett konkret exempel. Där handlar det om förstörelse och att göra områden obeboeliga, både fysiskt och kulturellt, för att utplåna livsformer.

Öknen som nihilism och modernismens tomhet

Diskussionen rör sig mot öknen som en metafor för nihilism, med referenser till Friedrich Nietzsche och Martin Heidegger, där 'Guds död' har skapat en värderingslöshet och tomhet. Denna 'existentiella öken' under kapitalismen beskrivs som steril, meningslös och ödslig. Jakten på konsumtion och karriär blir i denna kontext som förföriska hägringar i öknen, ständigt ouppnåeliga.

Värdar, separation från världen och biomaktens kontroll

Programledaren och Björn diskuterar Tikkun och Heideggers syn på 'separationen från världen' och hur kapitalismen, genom biomakt och 'skådespelet', införlivar och kontrollerar livsformer. De betonar vikten av att kämpa 'från utsidan' genom vägran och undandragande, istället för att försöka reformera existerande institutioner inifrån. Målet är att återupprätta världens enhet genom gemenskaper som inte är en del av systemet.

Kapitalistisk realism och Tidöavtalets spridning av öknar

De kopplar ökenbegreppet till Mark Fishers 'kapitalistiska realism', där det är lättare att föreställa sig världens undergång än kapitalismens slut. Tidöavtalet beskrivs som en spridare av öknar, både genom nyliberal kommersialisering och repressiv politik, vilket lämnar efter sig ett utarmat civilsamhälle. Sverigedemokraternas nationalistiska kollektivitet ses som en 'falsk oas' av förgiftat vatten. Här kanaliseras hat som en flykt från den upplevda meningslösheten.

Stegrande konflikter och revolutionärt blivande som motstånd

Mario Trontis idé om en stark motståndare diskuteras som en katalysator för rörelse, med den blåbruna Tidöfronten som ett nutida exempel. Civil olydnad mot angiverilagen och den pro-palestinska rörelsen ses som 'kortslutningar' i det etablerade samtalet. De reflekterar över att det revolutionära blivandet uppstår i kampen självt, oberoende av fasta subjekt eller klassbakgrund.

Öknen som slätt rum, nomadisk frihet och terraformning

Programledaren och Björn diskuterar Deleuze och Guattaris koncept om öknen som ett 'slätt rum' – en gränslös plats för nomadisk livsstil och motstånd mot statlig kontroll. De refererar till Frank Herberts 'Dune', där Fremenfolket bedriver 'terraforming' för att omvandla ökenplaneten till ett paradis. Detta symboliserar att stoppa ökenspridningen och återupprätta liv, genom att röra sig orytmiskt över sanden och använda öknen som skydd och vapen.

Öknens prövningar, insikt och hopplöshet som vapen

Marcelo Tarìs syn på öknen som en plats för frestelser, prövning och insikt utforskas, där distraktioner sorteras bort. Frestelserna kopplas till kapitalismens tomma löften och jakten på individuell mening, medan prövningarna handlar om lönearbetesutsugning. Hopplöshet inför den rådande ordningen ses som ett vapen, där endast genom att förkasta kapitalistiska institutioner kan en verklig förändring och ett nytt liv utanför öknen skapas. Att erövra öknen innebär att dela och ge stöd i smärtan, och att öknen klargör vad som är möjligt och omöjligt.

Biokommunism, kollektiv ökenvandring och framtida kamp

Programledaren reflekterar över podcastens roll i en tid av reaktionära krafter, och Björn lyfter fram 'biokommunism' som ett centralt begrepp för en radikal brytning. De betonar vikten av att desertera från kapitalismen och sitt eget ego för att skapa nya livsformer, en 'kollektiv ökenvandring' som syftar till att etablera en kommunistisk bios. Trots faror och utmaningar är syftet att odla nya insikter och rörelser, och att bebo platser även i en nomadisk tillvaro.

Källinformation

Utgivare:
Apans anatomi
AI-genererad 15 april 2026 01:49
Modell:
gemini-2.5-flash (gemini)
Prompt:
SRT to Description (Gemini) v1.1