Vem styr Israel efter valet?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Isabell Schierenbeck (gäst)

Ämnen

• Valresultatet i Israel: Diskussion om resultatet av det israeliska valet, där Benjamin Netanyahus Likud gick bakåt och regeringskoalitionen förlorade majoriteten, samtidigt som oppositionen inte heller fick egen majoritet. Valdeltagandet var rekordhögt.
• Gadi Eisenkot och oppositionen: En presentation av oppositionsledaren Gadi Eisenkot, hans bakgrund och politiska profil. Diskussion om hans block och de israelisk-arabiska partiernas framgångar i valet.
• Framgång för israelisk-arabiska partier: Analys av varför de israelisk-arabiska partierna, Gemensamma listan och Raham, gick framåt i valet. Fokus på deras skickliga politiker, enade röst och mobilisering av väljare, samt missnöje med den sittande regeringens politik.
• Netanyahus strategi och regeringsbildning: Diskussion om Benjamin Netanyahus möjliga strategier för att bilda regering, inklusive att försöka locka över politiker från Eisenkots block eller bilda en samlingsregering. Hans erfarenhet som koalitionsförhandlare lyfts fram.
• Militärtjänstgöring för ultraortodoxa: En central valfråga om undantaget för ultraortodoxa från militärtjänstgöring. Diskussion om reservisternas ökade börda och krav på en mer jämlik fördelning av militära skyldigheter.
• Israels internationella ställning: Diskussion om Israels relationer med omvärlden, särskilt USA och Europa. Oppositionen vill reparera relationerna och undvika isolering, medan Netanyahu har en strategi för att hantera sanktioner med kryptovaluta.
• Oberoende utredning av 7 oktober: Frågan om en statlig oberoende utredning av händelserna den 7 oktober 2023. En stor majoritet av befolkningen vill ha en sådan utredning, men den sittande regeringen har motsatt sig den.
• Gaza-kriget och tvåstatslösningen: Diskussion om hur Gaza-kriget och frågan om en tvåstatslösning har diskuterats i valrörelsen. Dessa frågor har varit frånvarande, delvis på grund av en högerförskjutning i israelisk politik och befolkningens syn på en tvåstatslösning.
• Israels politiska landskap och demografi: Analys av högerförskjutningen i israelisk politik, kopplat till demografiska förändringar där grupper som röstar höger har fler barn. Även emigration av liberala israeler diskuteras.

Positioner

• Isabell Schierenbeck (Valet var ett ödesval för Israel.): Både israeler i allmänhet och särskilt de som tillhör anti-Netanyahu-blocket såg valet som avgörande. Debatterna var hårda och hetska, vilket understryker valets betydelse.
• Isabell Schierenbeck (Netanyahu och hans koalition har inte belönats i valet.): Regeringskoalitionen gick från 64 till 53 mandat, och Likud från 32 till 26 mandat. Detta, i kombination med ett rekordhögt valdeltagande, tyder på att väljarna inte belönade den förda politiken.
• Isabell Schierenbeck (Anti-Netanyahu-sidan vann valet.): Om man inkluderar Gadi Eisenkots antikoalitionsblock och de israelisk-arabiska partierna, som nästan fördubblat sina mandat till 19, så har anti-Netanyahu-sidan absolut vunnit.
• Isabell Schierenbeck (Gadi Eisenkot är Netanyahus motsats.): Eisenkot beskrivs som okarismatisk, enkel, grundad och rättfram, till skillnad från den karismatiske Netanyahu. Han har en militär bakgrund och har förlorat familjemedlemmar i kriget, vilket ger honom en särskild tyngd.
• Isabell Schierenbeck (Israelisk-arabiska partier gick framåt på grund av skickliga politiker och missnöje med regeringen.): Partierna har lyckats tala med enad röst och mobilisera väljare. Dessutom har den israelisk-arabiska befolkningen farit illa under den sittande regeringen, med ökat våld och minskade resurser för brottsbekämpning, vilket har väckt stor ilska.
• Isabell Schierenbeck (Raham vill ingå i en regeringskoalition, medan Gemensamma listan kan tänka sig att stödja en minoritetsregering.): Raham har tidigare suttit i regering och har nu en judisk politiker på sin lista för att underlätta inkludering. Gemensamma listan vill inte sitta i regering men kan förorda Eisenkot som premiärminister och stödja en minoritetsregering i vissa frågor.
• Isabell Schierenbeck (Netanyahu kommer att försöka locka över politiker eller partier från Eisenkots block för att bilda regering.): Netanyahu saknar regeringsunderlag på sin egen sida och måste söka stöd från oppositionen. Han kan också försöka bilda en samlingsregering med Eisenkot.
• Isabell Schierenbeck (Man talar inte om slutet på Netanyahus politiska bana efter detta valresultat.): Snarare lyfts hans långa tid vid makten och framgång som koalitionsförhandlare fram. Det spekuleras även i att han kan slå till mot Iran igen och att ett extraval skulle gynna honom, då oppositionen kanske inte kan mobilisera samma höga valdeltagande igen.
• Isabell Schierenbeck (Militärtjänstgöring för ultraortodoxa är en mycket viktig valfråga.): Många reservister har gjort betydligt mer än de vanliga 30 dagarna per år, med stora ekonomiska och personliga konsekvenser. Det finns ett starkt krav på att dela bördan mer jämlikt mellan olika grupper i Israel.
• Isabell Schierenbeck (Oppositionen vill reparera Israels internationella relationer, medan Netanyahu har en strategi för att hantera isolering.): Oppositionen betonar vikten av att reparera relationerna med Väst och undvika sanktioner, särskilt kopplat till situationen på Västbanken. Netanyahu har nämnt kryptovaluta som ett sätt att kringgå sanktioner.
• Isabell Schierenbeck (En statlig oberoende utredning av 7 oktober är en stor valfråga som regeringen motsätter sig.): 60-80% av den israeliska befolkningen vill ha en sådan utredning för att granska vad som gick fel och lära sig av händelserna, men den sittande regeringen har blockerat detta.
• Isabell Schierenbeck (Gaza-kriget och tvåstatslösningen har varit frånvarande i valkampanjen.): Detta beror dels på att frågorna har varit frånvarande i israelisk politik under lång tid och att en stor majoritet av befolkningen inte längre tror på en tvåstatslösning. Dessutom har Eisenkots block behövt vinna över högerväljare från Likud, vilket gör att man undviker dessa frågor.
• Isabell Schierenbeck (Israels politiska landskap har förskjutits åt höger på grund av demografi.): Grupper i samhället som röstar höger har historiskt sett haft fler barn, vilket leder till att den delen av befolkningen växer snabbare. Dessutom har liberala israeler emigrerat, vilket ytterligare bidrar till högerförskjutningen.
• Isabell Schierenbeck (Landet har förändrats och polariseringen har fördjupats efter 7 oktober.): Israel är ett krigstrött land med uppgivna medborgare. Polariseringen, som redan fanns innan, har fördjupats, och blocken är så segmenterade i sin syn på händelserna den 7 oktober att en utredning kanske inte kommer att ändra folks positioner.

Slutsatser

• Valet i Israel var ett ödesval som resulterade i ett oklart regeringsläge, där varken Netanyahus block eller oppositionen fick majoritet, trots rekordhögt valdeltagande.
• Gadi Eisenkot framstår som Netanyahus motsats och hans block, tillsammans med de framgångsrika israelisk-arabiska partierna, utgör en stark motvikt till den sittande regeringen.
• Centrala valfrågor inkluderade militärtjänstgöring för ultraortodoxa, Israels internationella ställning och kravet på en oberoende utredning av händelserna den 7 oktober, medan Gaza-kriget och tvåstatslösningen var frånvarande i debatten.
• Högerförskjutningen i israelisk politik förklaras delvis av demografiska trender och emigration av liberala israeler, vilket fördjupar polariseringen i landet.