Vem vill jobba inom vård och skola?

Medverkande: Andreas Eriksson (Programledare), Oskar Nordström Skans (Gäst, expert)

[00:00:07,560 - 00:01:11,600] Välkommen och den demografiska utmaningen i välfärden

Programledaren Andreas Eriksson introducerar dagens avsnitt av Ledarredaktionen, som handlar om personalförsörjningen inom välfärden. Han beskriver hur välfärdssektorn utgör en stor del av arbetsmarknaden och den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning och färre i arbetsför ålder.

[00:01:11,600 - 00:01:53,940] Presentation av gästen och SNS-rapporten om personalförsörjning

Andreas Eriksson välkomnar Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och en av författarna till SNS-rapporten 'Personalförsörjningen i välfärdssektorn'. Rapporten syftar till att ge mer struktur åt diskussionen kring detta samhällsproblem.

[00:01:53,940 - 00:03:04,340] Konkretisering av utmaningen och tidigare forskning

Oskar Nordström Skans förklarar den demografiska utmaningen: svårigheter att hitta personal och rekrytera till utbildningar inom vård, omsorg och nu även polis/kriminalvård. Han nämner att problemet är känt sedan decennier men att SNS-rapporten ger ett bredare grepp än tidigare specifika studier.

[00:03:04,340 - 00:07:54,150] Välfärdssektorns omfattning inklusive polis och kriminalvård

Diskussionen fortsätter om välfärdssektorns sammansättning, som traditionellt inkluderar vård, skola och omsorg. Rapporten utvidgar definitionen till att även omfatta polis och kriminalvård, vilka är mindre sektorer men har ambitiösa expansionsplaner. Välfärdssektorn motsvarar cirka 20% av arbetsmarknadens lönesumma och upp till 25% av arbetade timmar.

[00:07:54,150 - 00:10:41,570] Löner som rekryteringsverktyg och svårigheter i svensk modell

Oskar Nordström Skans diskuterar löner som ett medel för att göra välfärdsjobb mer attraktiva, trots att lönerna är lägre än i övriga ekonomin. Han belyser dilemmat för skattefinansierade arbetsgivare och hur den svenska lönemodellen, baserad på industrins märke, försvårar relativa lönehöjningar inom välfärden. Små justeringar sker dock via lokal lönebildning och nyanställningar.

[00:10:41,570 - 00:14:12,150] Effekter av riktade insatser som lärarlönelyftet

Programmet tar upp exempel på riktade insatser som lärarlönelyftet, där statliga bidrag höjde lärares löner, särskilt för förstelärare. Denna reform har visat sig bidra till att fler lärare stannar kvar och skapar karriärmöjligheter. Liknande reformer har gjorts i Norge för att locka personal till särskilt svåra områden.

[00:14:12,150 - 00:17:40,070] Utbildningsnivå och internationella lönejämförelser

Välfärdssektorn har generellt högre utbildningsnivå än resten av arbetsmarknaden, med undantag för omsorgssektorn. Dock lönar sig utbildning sämre i välfärden. Internationella jämförelser visar att Sverige har relativt låga löner inom välfärdssektorn jämfört med andra rika länder, även när man korrigerar för utbildning.

[00:17:40,070 - 00:19:54,090] Könssammansättning och privata aktörers påverkan på löner

Välfärdssektorn är kvinnodominerad, med polisen som ett undantag som blivit mer jämställd över tid. Diskussionen berör hur privata aktörer och ökad konkurrens kan driva upp löner. Dock har en ökad privat inslag i Sverige under de senaste 20 åren inte haft en stor effekt på lönenivåerna.

[00:19:54,090 - 00:23:55,020] Meningsfullhet, trivsel och myten om flykt från välfärden

Utöver lön är meningsfullhet och trivsel viktiga faktorer. Medarbetare i välfärden, utom inom omsorgen, trivs lika bra som i andra sektorer och upplever jobbet som meningsfullt. Oskar Nordström Skans kritiserar den negativa diskussionen som riskerar att skrämma bort potentiella arbetstagare. Statistiken visar inte heller på en 'flykt från välfärden'; snarare är det fler äldre som stannar kvar i arbete.

[00:23:55,020 - 00:30:16,040] Migrations roll och utformning av krav i personalförsörjningen

Flyktingrelaterad migration har varit en viktig rekryteringsbas för välfärden, särskilt inom omsorgen. En minskad flyktingmigration kan försvåra personalförsörjningen. Rapporten föreslår att politiken bör överväga att underlätta för arbetskraftsinvandring och justera språkkrav samt utbildningskrav för att bredda rekryteringsbasen. Varje krav utesluter potentiella medarbetare.

[00:30:16,040 - 00:36:30,140] Teknikens begränsade roll och Baumol-effekten

Programmet avråder från att enbart förlita sig på teknik, som AI och robotar, för att lösa välfärdens personalbrist. Produktivitetsutvecklingen är ofta långsammare i tjänstesektorer. Det är viktigt att automatisering gör jobben mer attraktiva och inte minskar deras meningsfullhet, för att undvika negativa effekter på rekryteringen.

[00:36:30,140 - 00:43:54,180] Tre policyalternativ och vikten av politiska beslut

Oskar Nordström Skans summerar rapportens slutsatser kring tre handlingsalternativ för politiker: göra jobben mer attraktiva (kostar pengar), underlätta för fler att kunna jobba (kompromissa med krav) eller sänka ambitionerna. Han betonar vikten av att differentiera arbetsuppgifter baserat på kvalifikationskrav och att Sverige har unika mönster jämfört med andra länder, bland annat när det gäller löner och utbildningsklyftor. Slutligen uppmanas väljare att reflektera över sina förväntningar och finansieringen av välfärden.