Vem vill jobba inom vård och skola?

Medverkande: Andreas Eriksson (programledare), Oskar Nordström Skans (gäst, professor i nationalekonomi)

Välfärdssektorns demografiska utmaning och SNS-rapporten🕓00:00:00 - 00:01:23

Programledaren Andreas Eriksson introducerar dagens ämne om personalförsörjningen i välfärdssektorn, som står inför en stor demografisk utmaning med en åldrande befolkning och minskande arbetsför ålder. Han välkomnar gästen Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi och medförfattare till SNS-rapporten "Personalförsörjning i välfärdssektorn".

Rapportens fokus och definition av välfärdssektorn🕓00:01:23 - 00:04:26

Oskar Nordström Skans förklarar att rapporten adresserar det samhällsproblem som uppstår när välfärdssektorn, inkluderande vård, omsorg, skola, förskola samt polis och kriminalvård, har svårt att rekrytera personal. Detta förvärras av en åldrande befolkning som kräver mer tjänster samtidigt som andelen i arbetsför ålder minskar. Rapporten syftar till att strukturera diskussionen kring politiska handlingsalternativ för personalförsörjningen.

Särskilda kännetecken för välfärdssektorns arbetsmarknad🕓00:04:26 - 00:05:56

Oskar Nordström Skans beskriver välfärdssektorns arbetsmarknad som unikt personalintensiv, där personalen är avgörande. En stor andel av de anställda är specialutbildade för sektorn och tenderar att stanna där, vilket gör det svårt att rekrytera nytt. Dessutom är sektorn starkt politiskt styrd, från utbildningsvolymer och efterfrågan på tjänster till regler för arbetsuppgifter, vilket lägger ett tungt ansvar på politiken.

Lönesättning i välfärden och "Lärarlyftet" som exempel🕓00:05:56 - 00:12:43

Gästen diskuterar varför lönehöjningar inte är en enkel lösning för personalbristen i den skattefinansierade välfärdssektorn, då det skulle kräva betydande skattehöjningar. Han förklarar den svenska lönemodellen och att justeringar är nödvändiga, även om de sker långsamt. "Lärarlyftet" lyfts fram som ett exempel där riktade statsbidrag framgångsrikt höjde lärarlönerna och behöll personal genom att skapa karriärmöjligheter för särskilt skickliga lärare.

Välfärdssektorns storlek, attraktivitet och internationell lönejämförelse🕓00:12:43 - 00:16:11

Sektorn, mätt i arbetade timmar, utgör cirka 25% av arbetsmarknaden. Under de senaste 20 åren har skolans attraktivitet minskat, vilket syns i att färre studenter med höga betyg söker sig dit. Trots att välfärdssektorn generellt har högre utbildningsinnehåll, är lönerna, särskilt för förskollärare, relativt låga i Sverige jämfört med andra länder, och löneskillnaderna är större här.

Privata aktörer, jämställdhet och meningsfullhet i arbetet🕓00:16:11 - 00:21:48

Gästen diskuterar att välfärdssektorn är kvinnodominerad, förutom polisen som har genomgått en könssammansättningsförändring. Konkurrens från privata arbetsgivare kan driva upp löner, men har hittills inte haft stor effekt. Arbetet i välfärden upplevs som meningsfullt, och trots problem med stress finns ingen "flykt från sektorn"; många stannar kvar i tjänst högre upp i åldrarna.

Migrationens roll och hinder för rekrytering🕓00:21:48 - 00:28:06

Oskar Nordström Skans förklarar att flyktingrelaterad migration historiskt sett varit en viktig rekryteringsbas för välfärden, särskilt inom omsorgen. En minskad flyktingmigration skulle försvåra personalförsörjningen. Rapporten föreslår att politiker bör överväga tre spår: göra jobben mer attraktiva, underlätta för fler att kunna arbeta (t.ex. genom att se över krav på språk och utbildning) samt att justera ambitionerna.

Teknikens begränsningar och finansieringsutmaningar i välfärden🕓00:28:06 - 00:36:13

Oskar Nordström Skans förklarar att tekniska framsteg, som AI, sannolikt inte kommer att lösa personalförsörjningsproblemen i välfärden då många arbetsuppgifter är svåra att automatisera. Tvärtom tenderar rikare samhällen att efterfråga mer och högre kvalitet på välfärdstjänster, vilket skapar ett ständigt ökande tryck. Han understryker att politiker och väljare måste ta ställning till finansieringsmodeller och ambitioner för att hantera dessa utmaningar.

Rapportens slutsatser och vägen framåt🕓00:36:13 - 00:41:21

Rapporten lägger ansvaret på politiker att välja mellan att göra välfärdsjobben mer attraktiva (vilket kostar), sänka rekryteringsbarriärer genom att ompröva kvalifikationskrav, eller sänka ambitionerna. En föreslagen modell är att låta högt kvalificerad personal fokusera på krävande uppgifter med högre lön, och samtidigt sänka kraven för mindre komplexa arbetsuppgifter för att öka tillgången på personal. Rapporten betonar att tekniken inte kommer att lösa problemen och att Sverige kan lära sig av andra länder genom mer randomiserade studier.