Vi har mindre kontroll men mer ordning

Medverkande: Andreas Ericson (programledare), Fredrik Johansson (gäst)

Välkommen till Ledarredaktionen🕓00:00:00 - 00:01:35

Andreas Eriksson inleder podden och dagens ämne om Sveriges stora samhällsförändringar sedan 1980-talet, med fokus på "kontroll". Han introducerar gästen Fredrik Johansson, författaren till boken "Mindre kontroll, mer ordning", som kommer att diskutera politikens löfte om att återta kontrollen.

Kontroll – vår tids stora politiska löfte🕓00:01:35 - 00:03:27

Fredrik Johansson förklarar hur begreppet "kontroll" har blivit ett centralt politiskt löfte de senaste 15 åren, med exempel som Brexit och krav på återtagande av välfärden. Han ifrågasätter vagheten i detta löfte och söker dess historiska rötter, ofta placerade någonstans mellan 60- och 80-talet.

Varför kritiseras de lyckade liberaliseringarna?🕓00:03:27 - 00:05:44

Diskussionen rör det breda konsensus kring att 80- och 90-talets liberaliseringar i Sverige var framgångsrika, stödda av många studier. Fredrik menar att förbleknade minnen och politisering kan leda till konspiratoriska teorier om reformerna. Han betonar att förändringarna var komplexa processer med många drivkrafter, inte en enkel konspiration.

Brist på en "grand master plan" för samhällsreglering🕓00:05:44 - 00:07:47

Programmet diskuterar hur samhällsförändringar och regleringsstrukturer sällan följer en övergripande plan. Fredrik förklarar att statens relation till marknader historiskt varit ostrukturerad, ofta beroende på tillfälligheter och enskilda aktörers agerande snarare än en tydlig mall. Som exempel nämns hur telemarknaden utvecklades genom Telegrafstyrelsens initiativ utan ett centralt statligt monopoliseringsbeslut.

SJs dåliga ekonomi drev fram järnvägsreformer🕓00:07:47 - 00:08:50

Fredrik belyser att hans bok förklarar hur beslutsfattare resonerade kring reformerna, ofta drivna av praktiska överväganden snarare än ren ideologi. Den dåliga ekonomin hos SJ tvingade fram en rad politiska beslut, inklusive uppdelningen mellan järnvägstrafik och infrastruktur. Akuta problem, som SJs ständiga förluster, var avgörande för dessa stora förändringar.

Politikens stora räckvidd och sammanblandade roller före 80-talet🕓00:08:50 - 00:12:18

Avsnittet behandlar regleringsperioden före 1980-talets liberaliseringar, då en stor del av ekonomin var statligt reglerad. Man hade en stark tilltro till politikens förmåga att lösa problem och dess räckvidd var betydligt större än idag, utan tydliga konkurrenslagar eller statsstödsregleringar. Fredrik pekar på att statliga aktörer som SJ och Televerket ofta var både dominerande aktörer och tillsynsmyndigheter, vilket skapade en "kletighet" i politiken.

Efterkrigstidens starka politiska mandat och ekonomiska framgång🕓00:12:18 - 00:14:14

Efter andra världskriget och under rekordåren växte ekonomin snabbt, vilket gav politiken ett starkt mandat att reglera och "fixa till saker". Det rådde en bred konsensus kring Keynesiansk politik, där statens uppgift var att vrida på de stora ekonomiska rattarna. Kritiken mot denna politik började inte ifrågasättas på allvar förrän på 1980-talet.

Statlig kapitalstyrning hämmade svenskt näringsliv🕓00:14:14 - 00:15:22

Kapitalmarknaderna var kraftigt reglerade av staten, som styrde investeringar mot politiskt prioriterade områden som bostäder. Detta drabbade det privata näringslivets kapitalförsörjning och ledde till att få svenska företag, förutom Ikea och H&M, lyckades växa från nystartade till riktigt stora aktörer mellan krigsslutet och 90-talet. Det var svårt att få lån för långsiktiga affärsidéer med initiala förluster.

Ny aktiv näringspolitik och statliga bolag på 60-talet🕓00:15:22 - 00:17:18

Från 1960-talet började staten föra en mer aktiv näringspolitik, drivet av tanken att staten kunde sköta näringslivet bättre. Detta var en del av en politisk offensiv, som inkluderade etableringen av ett nytt Industridepartement, Statsföretag AB och Sveriges Investeringsbank. Dessa initiativ togs efter motgångar för Socialdemokraterna i valen.

Vagt syfte och förluster för statliga bolag🕓00:17:18 - 00:19:05

Statsföretag AB hade inledningsvis ett vagt syfte och genomgick en "storm och drang-period" innan det fick en central roll under 70-talets industrikris för att säkra sysselsättning. Sveriges Investeringsbank brottades också med stora förluster, men under Harry Scheins ledning förvandlades den till ett riskkapitalbolag. Schein utnyttjade bankens regulatoriska fördelar för att äga aktier och bedriva verksamhet, vilket bankerna inte fick göra.

Oklara motiv bakom statlig näringspolitik🕓00:19:05 - 00:22:50

Ett anekdotiskt exempel på Investeringsbankens okonventionella projekt var Harry Scheins försök att bärga en spansk guldgalion utanför Colombias kust. Fredrik Johansson argumenterar att denna aktiva näringspolitik inte var ren socialisering utan snarare driven av en uppfattning att näringslivet var konservativt. Man ansåg att staten hade bättre överblick och förmåga att genomföra stora, centraliserade teknologiska skiften, likt andra europeiska industriprojekt.

Sysselsättning i fokus under 70-talets krisnäringar🕓00:22:50 - 00:24:31

Under 70-talet drevs statlig intervention också av en defensiv politik för att upprätthålla sysselsättningen i krisande industrier som varven. Rädslan för ökad arbetslöshet var mycket stark, då minnen från 30-talets depression fortfarande levde kvar och Socialdemokraterna länge hävdat att endast de kunde rädda Sverige ur kriser. Detta ledde till att stora resurser och arbetskraft bands i icke-produktiv verksamhet.

Från makro till mikro i ekonomisk debatt🕓00:24:31 - 00:25:52

Andreas Ericson och Fredrik Johansson diskuterar paradigmskiftet inom nationalekonomin som en viktig faktor för de liberala reformerna. I början av 80-talet, när den traditionella Keynesianska politiken inte längre fungerade, skiftade fokus från makroekonomi till mikroekonomi. Hur marknader fungerade blev centralt, vilket tidigare inte varit fallet, och denna akademiska förändring spelade en betydande roll.

Näringslivets roll och striden om löntagarfonderna🕓00:25:52 - 00:27:30

Den marknadsliberala opinionsbildningen från näringslivets sida bedöms som viktig, då den fångade upp en redan existerande opinion i landet. Frågan om löntagarfonderna spelade en avgörande roll, både för de faktiska besluten och för mobiliseringen av idéer. Den påverkade den politiska utvecklingen för både borgerligheten och Socialdemokraterna.

Kanslihushögerns inflytande och gradvisa reformer🕓00:27:30 - 00:29:56

Kjell-Olof Feldt och "kanslihushögern" inom Socialdemokraterna hade en viktig roll, särskilt efter valförlusten 1979 då partiet började omvärdera sin politik. Detta ledde till "tredje vägens" politik som innebar en devalvering för att stärka exportindustrins lönsamhet och fick igång investeringar. Fredrik Johansson framhåller att det inte fanns någon "grand master plan" utan att förändringarna snarare var en kedja av löpande beslut, där normaliseringen av finansmarknadens roll var en viktig effekt.

Från kösamhälle till bättre tillgänglighet🕓00:29:56 - 00:32:19

En viktig faktor bakom liberaliseringen var problem med tillgänglighet och bristande valfrihet i det "kösamhälle" som Sverige utgjorde. Fredrik ger exempel på flera veckors kö för bilbesiktning och långa väntetider för taxi eller telefon. Denna problematik, där statliga tjänster var långsamma jämfört med privata, var en central drivkraft för reformer.

Folkets missnöje drev på förändring🕓00:32:19 - 00:34:13

Det fanns ett utbrett folkligt missnöje med statens ineffektivitet och byråkrati, vilket framgick både i debatten och i populärkulturen. Människor började agera själva genom att till exempel smuggla varor, och många var glada över de frihetsreformer som skedde. Detta missnöje, synligt redan i 1976 års val, utgjorde en viktig förankring för de liberala förändringarna.

Järnvägens kris och positiva utveckling🕓00:34:13 - 00:37:16

Den omdiskuterade avregleringen av järnvägen hade sin grund i SJs dåliga ekonomi, som tvingade fram många beslut, bland annat regionalisering av trafiken. Fredrik pekar på att järnvägen var ett "krisfenomen" under lång tid med extremt dålig punktlighet på 70-talet. Sedan avregleringen har järnvägstrafiken ökat kraftigt och utvecklats enormt, i kontrast till inrikesflygets nedgång.

Hyresmarknadens uteblivna avreglering🕓00:37:16 - 00:38:46

Frågan om varför hyresmarknaden aldrig avreglerades behandlas, där Fredrik förklarar att man i slutet av 60-talet var nära, men politiska taktiker och rädsla för kraftigt höjda hyror stoppade det. Rädslan för höjda hyror blev ett effektivt demobiliserande vapen för vänstern och socialdemokraterna. En bredare politisk konsensus skulle behövas för att genomföra en sådan avreglering idag.

Nya regleringar – en växande börda🕓00:38:46 - 00:39:44

Samtidigt som avregleringar skedde på vissa områden, växte en ny form av regleringsbörda fram inom andra. Nya lagar för planering och byggnation, riksintressen och miljöprövningar infördes, vilket har lett till en okontrollerad ökning av byråkrati. Dessa regleringar utgör ett annorlunda, men nog så viktigt, regelkrångel jämfört med det som fanns tidigare.

Politikens roll: regler framför detaljstyrning🕓00:39:44 - 00:41:19

Fredrik Johansson lyfter fram den centrala distinktionen mellan "kontroll" och "ordning", där samhället önskar överblickbarhet och ordning snarare än central politisk detaljstyrning. En viktig slutsats från den studerade perioden är att politikens roll bör vara att sätta upp strukturer och spelregler. Politiken är inte lämplig för att vara "insyltad i verksamheterna", utan ska fokusera på regler och tillsyn för en mer ordnad stat.

Anpassa regelverk i förändrade tider🕓00:41:19 - 00:42:50

Dagens debatt kring kontroll påverkas av en ny säkerhetspolitisk situation, där frågor om privat ägande av kritisk infrastruktur är relevanta. Fredrik betonar att detta inte innebär att staten är en bättre operatör, utan att andra intressen blir viktiga. Det är också viktigt att kontinuerligt "vårda" och anpassa regelverken efterhand, som exempelvis har skett inom taxi- och välfärdsområdena.

Demokrati och maktfördelning🕓00:42:50 - 00:44:12

En demokratisk aspekt handlar om maktdelning och pluralism i samhället, samt vilka roller olika institutioner har. Debatten kring välfärden är central här, där frågan står mellan individens valfrihet över sin vård och skolgång, eller politikens enhetlighet av jämlikhetsskäl. Fredrik menar att ökad politisk kontroll av verksamheter inte automatiskt gör det mer demokratiskt; politikens roll är att sätta spelreglerna.

Statliga samarbeten och teknisk framkant🕓00:44:12 - 00:45:58

Intervjuaren frågar om staten ibland lyckats väl, med exempel som månlandningen. Fredrik lyfter fram svenska samarbeten mellan statliga monopol och privata företag, som Ericsson med Televerket och ASEA med Vattenfall, vilka ledde till teknisk och kommersiell framkant. Dock påpekar han att det är svårt att veta hur en alternativ utveckling med pluralism och konkurrens skulle sett ut.

Friskolereformen och valfrihetens dynamik🕓00:45:58 - 00:47:57

Friskolesystemet, en kritiserad reform, diskuteras. Fredrik anser att det finns skäl att justera delar av systemet, men betonar att reformen tillfredsställde ett stort behov av valfrihet och bemötte en känsla av vanmakt. Han argumenterar att vinstdrivande företag är avgörande för att erbjuda den breda valfriheten, något som de tidigare små stiftelseägda skolorna inte hade incitament att göra.

Bemöta politisk nostalgi med fakta🕓00:47:57 - 00:50:28

Avsnittet behandlar nostalgi för 70- och 80-talet som en enklare tid och som ett politiskt argument. Fredrik menar att man måste bemöta detta med en seriös historisk diskussion om hur det faktiskt var, och uppmanar de som vill "återta kontrollen" att konkretisera vad de egentligen vill återgå till. Han understryker att nostalgiska argument ofta saknar handfasta detaljer om tidigare problem.

Apoteksreformen och e-handelns påverkan🕓00:50:28 - 00:52:05

Apoteksreformen används som ett exempel på marknadsförändringar, där Fredrik påpekar att det inte var länge sedan det bara fanns ett nattöppet apotek i Sverige. Han lyfter fram hur teknisk utveckling, som e-handel, kraftigt har påverkat apoteksmarknaden och bidragit till ökad tillgänglighet. Detta visar att förändringar drivs av mer än enbart avregleringar.