Carl Henrik Carlsson | Axess Interviews

Medverkande: Carl Henrik Carlsson (expert)

Carl Henrik Carlsson om judiskt liv och integration🕓00:00:14 - 00:01:47

Historikern Carl Henrik Carlsson, docent vid Uppsala universitet, introduceras och hans forskning om judiskt liv i Sverige lyfts fram. Han betonar att judarnas historia i Sverige är ett intressant exempel på lyckad integration och att det är viktigt att berätta minoritetens historia, med Aron Isak som en nyckelperson.

Carlssons väg till judisk historiaforskning🕓00:01:47 - 00:04:47

Carl Henrik Carlsson berättar att hans intresse för svensk judisk historia väcktes genom släktforskning som ung, då hans mormors föräldrar var östjudiska invandrare. Han beskriver sin doktorsavhandling från 2004, som visade konkret diskriminering av judar från Tsarryssland vid medborgarskapsansökningar mellan 1860 och 1920, trots att de uppfyllde formella krav. Programmet nämner även hans bredare översiktsverk "Judarnas historia i Sverige".

Tidig judisk närvaro och religiös fiendskap🕓00:04:47 - 00:07:17

Innan Aron Isak kom till Sverige 1775 fanns det sporadisk judisk närvaro, med det första belägget från 1557 i form av Gustav Vasas judiska läkare. Under medeltiden var föreställningarna om judar negativa, präglade av religiös antisemitism. Det har funnits tillfälliga judiska besök och till och med tillstånd för judisk gudstjänst under Karl X Gustafs tid, men för permanent bosättning krävdes konvertering till lutherdomen.

Gustav III och judars rätt att bosätta sig🕓00:07:17 - 00:10:31

Gustav III spelade en avgörande roll för att möjliggöra judisk bosättning utan konverteringskrav, en förändring från tidigare där religiös ortodoxi prioriterats framför nationalekonomiska argument. Kungen var influerad av upplysningstiden och sin mor, Lovisa Ulrika, som haft samtal med Moses Mendelsohn. Denna positiva inställning skapade förutsättningar för enskilda judar, som Aron Isak, att söka sig till Sverige.

Aron Isaks motiv och resa till Sverige🕓00:10:31 - 00:14:15

Aron Isaks personliga berättelse och varför han kom till Sverige förklaras. Han var en framgångsrik sigillgravör i Mecklenburg, men efter pommerska krigets slut försämrades hans affärer. Med vetskap om att hans yrkeskunskaper saknades i Sverige och med rekommendationsbrev, bestämde han sig för att söka tillstånd att bosätta sig, trots sin familjs och broders motstånd.

Upprättandet av Judereglementet 1782🕓00:14:15 - 00:19:28

Efter Aron Isaks tillstånd att bosätta sig i Sverige 1775 följde en period av ökande religionsfrihet, vilket bland annat ledde till att en judisk församling grundades i Stockholm. Judereglementet från 1782 etablerade dock omfattande restriktioner för judar; de betraktades som en främmande nation, fick inte ha statstjänst, och var begränsade till vissa näringar och städer som Stockholm, Göteborg och Norrköping. Reglementet var en kompromiss mellan statsmaktens nytta-perspektiv och samhällets judefientliga krafter.

Liberalisering och fortsatta restriktioner🕓00:19:28 - 00:23:02

På 1830-talet började delar av Judereglementet att avskaffas, särskilt under Karl XIV Johans regeringstid. Han började bevilja svenskt medborgarskap till judar, även om det initialt fanns restriktioner gällande folkvalda poster. Trots kungens intentioner och avskaffandet av boenderestriktionerna 1838 möttes dessa förändringar av folkliga protester, och vissa begränsningar för judar kvarstod, som att de inte fick bo var som helst förrän senare.

Östjudisk diskriminering och judiska samhällets framtid🕓00:23:02 - 00:29:22

Den östjudiska invandringen från Tsarryssland under 1860-1920 mötte konkret diskriminering från staten, värre än för judar från västra Europa. Denna diskriminering förklarades av tre faktorer: att de var judar, uppfattades som "från öst" (med fördomar även från etablerade judar), och förknippades med gårdfarihandel. Idag anses det judiska livet i Sverige stå på egna ben, mindre beroende av invandringsvågor än historiskt, med en växande aktivitet de senaste decennierna.