Axess Television is a Swedish channel that offers access to the leading thinkers and researchers of our time. Through documentaries, interviews, and analysis, we explore the ideas and cultural forces that shape society. Founded in 2006 by the Axel and Margaret Ax:son Johnson Foundation for Public Benefit, Axess promotes knowledge, reflection, and open dialogue as the basis of a free and dynamic society.
Utgivare: YouTube (link)
Kognitionsvetaren John Vervaeke menar att det moderna samhället står inför en meningskris, där traditionella ramverk förlorat sin styrka och människor söker nya källor till mening och riktning i livet.
Historikern Fredrik Logevall diskuterar spänningen mellan idealism och realism i USA:s utrikespolitik, dess historiska rötter, vikten av mjuk makt och hur Trumps politik utmanar landets idealistiska självbild.
Alexander Meleagrou-Hitchens utforskar hur extremism och politiskt våld har utvecklats, med fokus på likheter mellan jihadism och extremhögern samt hur onlinepropaganda omvandlar missnöje till våldsamma handlingar.
James Hankins diskuterar republikens och demokratins historiska utveckling, demokratiska ideal i USA, och vikten av dygdigt ledarskap för att bevara demokratin mot interna och externa hot.
Panelsamtalet utforskar den atenska demokratins ursprung, särdrag som ostracism och direkt folkstyre, dess stabilitet och relevans för moderna medborgarförsamlingar.
Harvey Whitehouse, professor i socialantropologi, diskuterar ritualers roll för social sammanhållning och politisk ordning, särskilt skillnaden mellan imagistiska och doktrinära ritualer och deras betydelse för gruppbindning och självuppoffring i en fragmenterad värld.
Harvey Whitehouse förklarar ritualers roll i social sammanhållning, skiljer på fantasifulla och doktrinära ritualer, och diskuterar deras framtid i fragmenterade samhällen.
Richard Wrangham förklarar hur mänsklig självdomesticering genom kollektivt våld och språk ledde till politisk ordning och vår paradoxala natur.
Finansanalytikern Henrik Mitelman diskuterar Baltikums ekonomiska framgångar, drivna av företagsvänliga villkor, digitalisering och en stark vilja att distansera sig från Ryssland.
Östersjön är en central påtryckningszon där Rysslands hybridhot tvingar fram stärkt nordisk-baltiskt samarbete och omprövning av Natos försvarsstrategier.
Kristoffer Tamsons diskuterar Baltikums komplexa historia, från medeltida överhöghet och svenskt styre till sovjetisk ockupation, samt ländernas nutida utveckling och relation till Ryssland.
Docent Nils Gustafsson diskuterar sanningens roll i politisk kommunikation och hur digitala medier har förändrat den offentliga sfären. Han analyserar hur sanning och lögn används retoriskt, där underhållningsvärde ofta prioriteras. Programmet belyser publikens fragmentering, sociala mediers affärsmodeller som belönar ilska, och konspirationsteoriers ökade spridning. Trots utmaningarna framförs en optimistisk syn på medborgarnas förmåga att navigera i det komplexa mediesystemet.
I programmet diskuterar Jade McGlynn rysk propaganda, sanningens natur och konsten att övertyga. Hon framhåller att effektiva budskap bygger på att förstå publikens narrativ och värderingar, snarare än enbart fakta, och att mediekunskap är avgörande för att navigera i dagens informationsflöde.
Programmet utforskar den franske filosofen Henri Bergsons idéer, särskilt hans syn på verklighetens temporala och dynamiska natur och hur intuition kan ge direkt tillgång till sanningen. Det diskuteras hur Bergson kritiserar traditionella analytiska metoder för att fullständigt förstå den ständigt föränderliga existensen.
Programmet diskuterar hur tryckpressens uppfinning förändrade sanningens natur, informationens spridning och auktoritetsbegreppet i det tidigmoderna samhället. Det dras paralleller till den digitala informationsåldern, med fokus på likheter och skillnader i hur nya medier påverkar vår förståelse av sanning och trovärdighet.
Programmet diskuterar sanningens föränderliga natur genom historien, från antika filosofers syn på absoluta sanningar till modernitetens paradoxer och postmodernismens inflytande. Det utforskar hur sanning har kopplats till makt, religion, vetenskap och mänskligt perspektiv, samt hur uppfattningen om fakta är beroende av språk och begrepp.
Programmet diskuterar hur kristna traditioner har format västerländska idéer om sanning och lögn, från syndafallets betydelse till reformationens påverkan på individuell tolkning. Det utforskar även hur upplysningen och medeltida tänkande gradvis separerade sanning från dygd och delade upp sanningen i olika domäner.
Programmet diskuterar hur antika civilisationer betraktade språk, sanning och verklighet, med fokus på att språket inte bara beskrev utan också formade verkligheten. Ola Wikander utforskar gemensamma idéer från grekisk filosofi, judiska traditioner och indiska system, samt skillnader i synen på ortodoxi.
Programmet handlar om påverkanskampanjer, deras historiska rötter och hur de fungerar, med fokus på västvärldens sårbarheter och behovet av kulturell förståelse för att försvara sig. Niklas Serning, officer och författare, ger insikter om hur öppna samhällen är mottagliga och hur utländska aktörer utnyttjar interna konflikter.
Trailern för "Vägen till Minerva" presenterar djupgående reflektioner om hur individer formas av sin omgivning och den betydelse kunskapsutveckling har för att uppnå frihet. En intervjuad person delar med sig av personliga insikter om bildning, människans natur och samhällets illusioner.
Journalisten Diamant Salihu samtalar med Adam Cwejman om den svenska gängkriminalitetens utveckling från 90-talet till idag. Han belyser hur faktorer som utanförskap, polisens tillbakadragande och en expanderande narkotikahandel skapat en 'perfekt storm', samt hur gängkriminaliteten nu kopplas till utrikespolitik.
Programmet "Inger Enkvist om skolan | I historiens ljus" analyserar den svenska skolans utveckling sedan 1960-talet, med fokus på jämlikhetsidealets dominans över kunskap. Inger Enkvist kritiserar politiseringen av pedagogiken, friskolereformen och digitaliseringens baksidor, samt betonar behovet av en omorganisation för att möta en alltmer heterogen elevkår och säkerställa grundläggande kunskaper.
Programmet analyserar internets utveckling från 90-talets löfte om frihet till dagens algoritmstyrda verklighet. Forskaren Nicklas Berild Lundblad diskuterar teknikjättarnas maktkoncentration, Europas digitala utmaningar och hur den snabba tekniska utvecklingen, driven av vår mänskliga natur, både skapar välfärd och ökad komplexitet vi måste hantera.
I programmet samtalar Adam Cwejman med författaren och matematikern Helena Granström om vetenskapens roll i samhället, från att vara en kompass till att bli en dominerande ideologi. De diskuterar hur mätbarhet och tekniska framsteg har påverkat mänsklig kunskap, intuition och mellanmänskliga relationer, samt riskerna med att nedvärdera det svårgreppbara och reducera verkligheten till enbart kvantitativa data.