Svante Nordin: Truth and Lies in Western Thought

Medverkande: Svante Nordin (Professor Emeritus i idéhistoria)

Vad är sanning och lögn?🕓00:00:02 - 00:00:34

Programmet inleder med att reflektera över frågorna "Vad är sanning?" och "Vad gör något till en lögn?". Det konstateras att sanningen historiskt sett aldrig har stått stilla, utan är föränderlig och påverkas av makt, språk och tro, från Sokrates till Donald Trump.

Varför söker vi sanningen?🕓00:00:34 - 00:02:04

Svante Nordin, professor emeritus i idéhistoria, introduceras. Han förklarar att behovet av sanningsbegreppet uppstår när vi inte vet sanningen, vilket driver oss att söka och utreda den, som i en domstol. Sanning presenteras som ett ideal att sträva efter, även om det kanske aldrig helt kan uppnås.

Sanningens historiska och kulturella rötter🕓00:02:04 - 00:04:49

Det diskuteras att varje historiskt känd kultur och religion har en uppfattning om sanning. Sökandet efter sanning ses som en reaktion på risken att bli lurad. Dessutom lyfts sanningens starka koppling till makt fram, och hur falskhet ofta är relaterat till sanningens idé i filosofi och religion.

Olika typer av sanning🕓00:04:49 - 00:06:58

Programmet utforskar skillnaden mellan en absolut sanning, som associeras med Gud eller vetenskapen, och en begränsad "halvsanning" som är tillgänglig för människor. En "moralisk sanning" eller "sannolikhet" anses tillräcklig för vardagen, då vi i de flesta fall måste nöja oss med att saker verkar mer sannolika än andra.

Aristoteles om teoretisk och praktisk filosofi🕓00:06:58 - 00:08:26

Aristoteles distinktion mellan teoretisk och praktisk filosofi behandlas. Teoretisk filosofi rör eviga, oföränderliga ting (som stjärnorna), medan praktisk filosofi handlar om det föränderliga, som mänsklig vilja. De eviga tingen beskrivs som en högre typ av verklighet.

Sanning och den vetenskapliga revolutionen🕓00:08:26 - 00:10:47

Det undersöks hur den vetenskapliga revolutionen påverkat synen på sanning, från sanning utanför oss till sanning inpräntad i oss. Moderniteten beskrivs som paradoxal, där vetenskapen å ena sidan leder till en deterministisk syn utan fri vilja, och å andra sidan ger människan makt som "världens herre".

Sanningens förändrade relation till makt🕓00:10:47 - 00:12:55

Religionens och samhällets påverkan på sanning diskuteras. Förmoderna tiders sanning ledde till ödmjukhet och acceptans av vår plats i världen. Den moderna idén är dock att sanning ger makt, som Francis Bacon uttryckte det: "kunskap är makt".

Från uppenbarad till upptäckbar sanning🕓00:12:55 - 00:14:36

Ett auktoritetsskifte noteras, där sanningen gått från gudomlig uppenbarelse (Moses, påven) till en mer personlig och erfarenhetsbaserad relativism, kopplad till samhällsförändringar och konsumtionskapitalism. Den moderna västerländska synen fokuserar på att sanning är något vi upptäcker i framtiden, inte något dolt i det förflutna.

Matematikens sanningar och dess gränser🕓00:14:36 - 00:16:17

Matematikens sanningar har ofta ansetts vara det närmaste vi kan komma det absoluta, med geometri som en inkarnation av sanning. Dock har upptäckten av icke-euklidisk geometri och Einsteins relativitetsteori visat att även matematiska sanningar kan ifrågasättas och inte är helt eviga eller absoluta.

Postmodernism, makt och perspektiv🕓00:16:17 - 00:19:28

Postmodernismen diskuteras som ett filosofiskt misstag som ändå innehåller insikter om hur makt formar epistemologier. Det framkommer att sanning är beroende av berättelse och perspektiv, och att vi som dödliga varelser är begränsade. Sokrates visdom om att inte veta något och Nietzsches idé om att bara perspektiv existerar lyfts fram som föregångare till denna insikt.

Donald Trump och postmodernismens slut🕓00:19:28 - 00:22:29

Det hävdas att Donald Trump "dödade postmodernismen" genom att tvinga dess anhängare att försvara sanning, fakta och verklighet. Uttrycket "fakta bryr sig inte om dina känslor" behandlas, och det betonas att fakta, liksom språk och begrepp, är en del av att vara människa och därmed inte helt oberoende av vår perception.