Helena Granström om vetenskapstron | I historiens ljus

Medverkande: Adam Cwejman (Programledare), Helena Granström (Gäst)

Introduktion till vetenskapstro och kunskapens gränser🕓00:00:00 - 00:00:27

Programledaren Adam Cwejman introducerar avsnittet som handlar om vetenskapstro, mätbarhet och kunskapens gränser. Han presenterar gästen Helena Granström, författare och matematiker, för ett samtal om när tillit till vetenskap övergår i auktoritetstro.

Vetenskapens guldålder och dess pris🕓00:00:27 - 00:03:33

Helena Granström diskuterar om vi lever i vetenskapens guldålder, där den vetenskapliga världsbilden har fått stor spridning. Hon lyfter fram oron för vad som går förlorat när känslor och intuition nedvärderas som kunskapskällor, och menar att vetenskapens framgångar kommer med ett pris.

Vetenskap som metod kontra ideologi🕓00:03:33 - 00:06:36

Samhället blir alltmer rationellt och vetenskapligt styrt. Helena Granström argumenterar för att det ofta inte är den vetenskapliga metoden eller kunskapen som sprids, utan snarare en metafysik kopplad till vetenskapen, som reduktionism och fysikalism. Dessa antaganden är inte alltid vetenskapligt belagda, men presenteras som sanningar.

Förlust av omdöme och snävare sanningsbegrepp🕓00:06:36 - 00:08:01

Helena Granström menar att mellanmänskligt samspel och omdöme riskerar att gå förlorat när mätbarhet blir det primära idealet. Hon exemplifierar med insikten att bebisar kan tänka innan de kan prata, som ofta behöver vetenskaplig bekräftelse för att tas på allvar. Detta leder till att sanningsbegreppet snävas in till att enbart omfatta det kvantitativa.

Vetenskapens roll som maktredskap🕓00:08:01 - 00:10:07

Samtalet går vidare om vetenskapens dubbla roller som neutral metod och som maktredskap eller ideologi. Granström betonar att vetenskapen i grunden handlar om att hitta förklaringar snarare än enbart förutsägelser. Hon menar att den förklarande aspekten av vetenskapen underbetonas i ett samhälle där teknisk innovation och mätbarhet är centralt.

Mätbarhet i vården och mänsklig förståelse🕓00:10:07 - 00:11:00

Helena Granström ger ett exempel från vården, där viljan att objektivt mäta depression genom blodprov eller skattningsskalor kan ta överhanden. Hon lyfter fram att det inkännande lyssnandet på en patient saknar en formaliserad struktur. Det finns en inneboende motsättning mellan det evidensbaserade och det subtilt mellanmänskliga.

Kampen mellan det mätbara och svårgripbara🕓00:11:00 - 00:13:40

Adam Cwejman beskriver en pågående kamp i samhället mellan evidensbaserad kunskap och det svårgreppbara, som intuition. Helena Granström anser att kampen är ojämn, då språket är riggat till rationalitetens fördel. Hon förklarar att centrala mänskliga värden är svåra att försvara med språklig argumentation.

Vetenskapens intrång på religionens område🕓00:13:40 - 00:17:06

Diskussionen berör hur vetenskapen har börjat göra anspråk på områden som tidigare tillhört religionen, som frågor om universums ursprung. Granström kritiserar den reduktionistiska synen att 'egentligen' bara atomer och tomrum existerar, vilket hon menar lämnar individen övergiven och fråntar livet mening. Hon menar att denna metafysik inte är vetenskapligt belagd.

Vetenskapligt självtvivel och samhällets eftersläpning🕓00:17:06 - 00:21:39

Granström kopplar dagens digitala ålder till historiska perioder av vetenskaplig expansion. Hon förklarar att inom vetenskapen finns idag ett djupare tvivel och en problematisering av observationens påverkan, vilket visar hur lite man egentligen vet. Detta vetenskapliga självtvivel har dock inte fullt ut fått genomslag i samhället i stort.

Vetenskap som auktoritet och retorik🕓00:21:39 - 00:26:09

Cwejman och Granström diskuterar hur 'forskningen har sagt' användes under covid-pandemin och begreppet 'faktaresistens', vilket hon ser som ideologiskt positionerande. Granström kritiserar den retoriska användningen av vetenskapligheten, till exempel i klimatfrågan, där den döljer att det egentligen handlar om värderingar och ställningstaganden, inte enbart om objektiv sanning.

Mätbarhet i privatlivet och illusion av kontroll🕓00:26:09 - 00:33:16

Samtalet fortsätter om mätbarhetens intåg i privatlivet, med exempel som smarta klockor som mäter hälsa. Granström ser det som en illusion av kontroll och en del av en individualism som lägger stort ansvar på individen att optimera sitt liv. Hon ifrågasätter var uppmärksamheten riktas och ser en möjlig befrielse i att slippa känna och istället förlita sig på siffror.

Artificiell intelligens och mänsklig intuition🕓00:33:16 - 00:39:51

Diskussionen handlar om hur AI kompletterar eller ersätter logiskt tänkande. Granström menar att AI inte ersätter intuition eller urskilningsförmåga, men kritiserar den irrationella benägenheten att tillskriva AI medvetande och egen vilja. Hon understryker vikten av att insistera på begrepp som intuition, omdöme och värdighet i det mellanmänskliga umgänget, särskilt i en tid där digital kommunikation liknar interaktion med maskiner.