Programmet granskar Hocksjöns vindkraftspark i Östersund, där en investering på 1,2 miljarder kronor kritiseras för låg produktion, brist på transparens och risk för ekonomiska förluster. Christian Steinbäck ifrågasätter affärsmodellen och pekar på tekniska och politiska problem med vindkraft.
Medverkande: Christian Steinbäck (gäst), Daniela (programledare)
Invigning av Hocksjöns vindkraftspark
Programmet inleds med invigningen av Hocksjöns vindkraftspark under strålande sol men svag vind. Föreläsningar hölls för kommunrepresentanter och styrelser från involverade bolag som Hockjön Vind, Jämnkraft och Person Invest. En symbolisk inkoppling av anläggningen markerar den officiella invigningen. Kvällen avslutas med middag i Fullsjön bygdegård, där det första mötet med närboende ägde rum 2019.
Stolthet över hållbar energi
En representant uttrycker stolthet över projektet och dess bidrag till hållbar energi. Det framhålls att parken ska ge el till 80 000 villor, vilket ses som en viktig insats i dagens klimatutmaningar. Representanten betonar också glädjen över att ha varit med från beslut till färdigställande. Projektet beskrivs som stort för både Jämnkraft och länet.
Ekonomiska frågor om investeringen
Östersunds kommun har investerat 1,2 miljarder kronor i vindkraft genom Jämnkraft, men bolaget vill inte redovisa när eller om satsningen blir lönsam. Tillgängliga siffror visar att Hocksjöns vindkraftspark endast nådde 56 % av beräknad produktion under 2023. Programledaren introducerar Christian Steinbäck, som granskar hur ett kommunalt miljardprojekt kan genomföras utan offentliga ekonomiska uppgifter. Steinbäck ifrågasätter Jämnkrafts projekt i en ny krönika.
Granskning av kommunal kapitalförstöring
Christian Steinbäck beskriver investeringen som ett möjligt kommunalt rekord i kapitalförstöring, motsvarande 25 % av Östersunds årliga skatteintäkter. Han påpekar att belåningen per invånare är nära 19 000 kronor, med hög risk att pengarna aldrig återvänder. Steinbäck undrar varför Östersund satsar så mycket när andra kommuner avvecklar vindkraft. Han nämner att endast tre kommuner i Sverige har storsatsat på vindkraft, varav Östersund och Skellefteå haft stora problem.
Vindkraftens begränsningar och risker
Steinbäck framhåller att vindkraft är ovanligt riskabelt för kommuner och att de flesta bara testat småskaligt. Han jämför Hocksjön med andra stora projekt som haft tekniska problem och konkurser. Överskott på el vid blåst och brist på överföringskapacitet till södra Sverige nämns som stora hinder. Diskussionen rör också hur Jämtland redan har ett elöverskott, vilket gör satsningen svårförståelig.
Produktionsproblem och klimatpåverkan
Steinbäck konstaterar att Hocksjön invigdes 2023 men bara nådde 56 % av beräknad produktion, i linje med andra stora verk som haft driftsproblem på grund av snö och is. Han ifrågasätter varför politikerna framhåller klimatansvar när projektet inte påverkar jordens klimat märkbart. Trots löften om el till 80 000 hushåll påpekar han att Jämtland redan har överskott. Invigningen beskrivs som festlig, men resultatet är mest bortkastade pengar.
Brist på transparens från Jämnkraft
Steinbäck har försökt få svar från Jämnkraft om produktion och lönsamhet, men bolaget hänvisar till affärshemligheter. Han menar att detta är märkligt då det går att räkna ut ändå och att det finns ett stort allmänintresse i kommunala investeringar. Person Invests årsredovisning visar låga produktionssiffror för 2023, men nyare data saknas. Han betonar att uteblivna vinster kan påverka kommunal service som vård och omsorg.
Tekniska utmaningar i kallt klimat
Steinbäck diskuterar hur snö och is skapar stora problem för vindkraftverk i Sverige, särskilt i Jämtland, med risk för iskast och skador på rotorblad. Jämnkraft uppger att de stänger av verken vid sådana förhållanden, vilket ingår i kalkylen, men Steinbäck ifrågasätter varför man bygger i ett så olämpligt klimat. Han jämför med vindkraftens ursprung i varmare länder som Spanien. Han efterlyser offentliggörande av siffror för att förstå lönsamheten.
Affärsmodellens grundproblem
Steinbäck kallar vindkraft för 'slumpkraft' eftersom den bara fungerar när det blåser, vilket är ett grundproblem i affärsmodellen. Han påpekar att elbehovet är konstant, men produktionen varierar, vilket skapar obalans. När det blåser mycket sjunker elpriserna på grund av överskott, vilket minskar intäkterna. Han uppmanar lyssnare att informera politiker om dessa brister, som ofta inte förstås.
Politiska drömmar och framtida kostnader
Steinbäck beskriver vindkraft som en politisk dröm driven av offentliga medel och lån från Europeiska investeringsbanken, med framtida kostnader som ännu inte betalats. Han menar att ökande vindkraft i Norrland kommer sänka elpriserna ytterligare vid blåst, vilket försämrar lönsamheten för Östersund. Tekniska problem med stora verk som Nordex nämns också. Han ifrågasätter hur klimatet räddas med projekt i Jämtland.
Konsekvenser för Östersunds ekonomi
Steinbäck varnar för att Hocksjön, som är integrerat i Jämnkraft, kommer dra ner bolagets resultat och uteblivna utdelningar till kommunen i decennier. Detta kan leda till sämre kommunal service i Östersund. Han påpekar att Jämnkraft tidigare var en stark tillgång för kommunen. Han efterlyser granskning av beslut och affärsplaner bakom investeringen.
Korruption och omöjlig räddning
Steinbäck menar att vindkraft inte kan räddas eftersom den är beroende av väder och fastgjuten i marken, utan möjlighet till förändring. Han pekar på överutbud av el vid blåst och att verk ibland stängs av för att undvika för låga priser. Han nämner också vänskapskorruption, där lokala entreprenörer gynnats i Östersund, och ifrågasätter upphandlingsprocessen. Programmet avslutas med tack till Steinbäck.
Källinformation
- Utgivare:
- YouTube
AI-genererad 1 mars 2026 13:57
- Modell:
- grok-4-1-fast-reasoning (grok)
- Prompt:
- SRT to Description v1.4