SvD:s podd Ledarredaktionen ger dig intervjuerna, diskussionerna och analyserna du behöver för att bilda dig en uppfattning. Vi står för samtalen och argumenten. Du står för slutsatsen. Du kommer kanske inte alltid tycka som vi gör. Men du kommer tycka om det vi gör. Nytt avsnitt varje vardag
Utgivare: SvD Ledarredaktionen (link)
Riksrevisionens granskning av Kriminalvården, Försvarets materielverk och Kammarkollegiets arbete mot infiltration visar att det sammantaget inte är effektivt. Rapporten belyser bristande medvetenhet bland anställda, utmaningar med personkännedom och otillräckliga rapporteringsvägar för misstänkta fall.
De senaste åren har vi kunnat läsa om flera fall där myndigheter som domstolar och Kriminalvården infiltrerats av kriminella. Vad görs för att stoppa det? Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg berättar för Andreas Ericson om Riksrevisionen granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration.
Riksrevisionen har granskat Kriminalvården, Försvarets Materielverk och Kammarkollegiet angående infiltration och illojalt beteende, och drar slutsatsen att deras arbete för att motverka detta som helhet inte är effektivt. Granskningen visar varierande brister, särskilt inom Kriminalvården där en stor andel anställda upplever att infiltration förekommer, samt utmaningar med intern medvetenhet och processer för att upptäcka och förebygga sårbarheter.
De senaste åren har vi kunnat läsa om flera fall där myndigheter som domstolar och Kriminalvården infiltrerats av kriminella. Vad görs för att stoppa det? Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg berättar för Andreas Ericson om Riksrevisionen granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration.
Programmet diskuterar Riksrevisionens granskning av hur tre svenska myndigheter – Försvarets Materielverk, Kammarkollegiet och Kriminalvården – arbetar för att motverka infiltration. Riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg lyfter fram brister i bland annat kännedom om visselblåsarfunktioner och vikten av systematiskt säkerhetsarbete för att bevara medborgarnas förtroende för statsförvaltningen.
De senaste åren har vi kunnat läsa om flera fall där myndigheter som domstolar och Kriminalvården infiltrerats av kriminella. Vad görs för att stoppa det? Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg berättar för Andreas Ericson om Riksrevisionen granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration.
Detta avsnitt av Ledarredaktionen diskuterar Riksrevisionens granskning av svenska myndigheters arbete mot infiltration, ledd av riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg. Granskningen avslöjar varierande men ofta allvarliga brister i förebyggande och upptäcktsförmåga, samt en oroande hög upplevd infiltration inom Kriminalvården.
De senaste åren har vi kunnat läsa om flera fall där myndigheter som domstolar och Kriminalvården infiltrerats av kriminella. Vad görs för att stoppa det? Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg berättar för Andreas Ericson om Riksrevisionen granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration.
Detta poddavsnitt från Svenska Dagbladets Ledarredaktionen intervjuar riksrevisor Kristina Gellerbrant Hagberg om Riksrevisionens granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration. Programmet belyser brister i förebyggande och upptäckande av infiltration, särskilt inom Kriminalvården, samt ger rekommendationer för att stärka statliga myndigheters säkerhet.
De senaste åren har vi kunnat läsa om flera fall där myndigheter som domstolar och Kriminalvården infiltrerats av kriminella. Vad görs för att stoppa det? Riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg berättar för Andreas Ericson om Riksrevisionen granskning av tre myndigheters arbete mot infiltration.
Riksrevisionen har granskat Kriminalvården, Kammarkollegiet och Försvarets materielverk (FMV) och drar slutsatsen att deras arbete mot infiltration inte är effektivt. Rapporten belyser varierande brister gällande förebyggande åtgärder, upptäckt av hot och kunskap om visselblåsarfunktioner, och uppmanar myndigheter att prioritera och förstärka sitt säkerhetsarbete.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Programmet diskuterar hur liberala reformer på 1990-talet gjorde Sverige rikare och friare, i kontrast till 1980-talets stagnation. Gästen Fredrik Segerfeldt kritiserar Socialdemokraternas nostalgiska retorik och argumenterar för behovet av fortsatta liberaliseringar för att möta framtida utmaningar. Han lyfter fram reformer som avregleringar och privatiseringar samt diskuterar områden som fortfarande behöver reformeras, som hyres- och arbetsmarknaden.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Programmet diskuterar Fredrik Segerfeldts rapport om hur Sveriges liberala reformer på 1990-talet gjorde landet rikare och friare, i kontrast till socialdemokraternas nostalgi för 1980-talet. Det belyser problemen före reformerna, de positiva effekterna av liberaliseringarna samt pekar ut återstående områden för reformer och utmaningarna från en rådande antiliberal tidsanda.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Programmet diskuterar hur Sveriges liberala reformer på 1990-talet gjorde landet rikare och friare, i kontrast till socialdemokraternas nostalgiska syn på 1980-talet som en period av ekonomisk stagnation och statlig kontroll. Gästen Fredrik Segerfeldt framhåller de positiva effekterna av avregleringar och konkurrens, samtidigt som han pekar på kvarvarande reformer och den nuvarande antiliberala tidsandan.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Detta program diskuterar hur liberala reformer på 1990-talet transformerade Sverige från en period av ekonomisk stagnation och statlig kontroll till ett rikare och friare land. Fredrik Segerfeldt från Timbro förklarar behovet av att minnas dessa reformer, särskilt i kontrast till dagens socialdemokratiska längtan tillbaka till 1980-talet, och identifierar återstående områden för ytterligare liberaliseringar.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Programmet diskuterar hur liberala reformer på 1990-talet gjorde Sverige till ett rikare och friare land, i kontrast till en socialdemokratisk längtan tillbaka till 1980-talet. Fredrik Segerfeldt från Timbro presenterar en rapport om de framgångsrika reformerna, som avreglerade finansmarknader, tjänster och välfärd, men belyser också områden där reformer fortfarande behövs.
Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.
Programmet diskuterar hur Sverige blev ett rikare, friare och bättre fungerande land efter 1990-talets liberala reformer, som initierades av Socialdemokraterna och fortsatte under Bildt-regeringen. Fredrik Segerfeldt från Timbro argumenterar att trots nutida politiska strömningar som längtar tillbaka till 1980-talet, visar data att liberaliseringarna dramatiskt förbättrade det svenska samhället och ekonomin, vilket belyser behovet av fortsatta reformer inom exempelvis hyres- och arbetsmarknaderna.